h1

Lokal utveckling på Storsudret

januari 17, 2020

Just nu diskuteras livligt på möten och i stugorna om hur vi vill ha framtiden på Storsudret. Arbetet hålls av Malena Bendelin Region Gotland, LRF och HNI, vi har mötts två gånger under hösten, det blir ny träff i Strandkyrkan 21 januari och därpå en summering med Malena för att sedan fogas in i det större arbetet med Regional utvecklingsplan för hela Gotland.

Vi har arbetat med olika delområden, Ander Thomasson har ansvarat för Boende , Markus Westberg för Näringsliv och jag för Besöksnäring.

Anders skrivning finns i en chattgrupp på Facebook, här kommer mina synpunkter. Kommentera gärna, går bra via e-post eller här!

”Länge leve Storsudret”- förutsättningar för utveckling på södra Gotland

Storsudret – dubbelt så bra – dubbelt så många besökare

Bakgrund

Storsudret är en fantastisk boendemiljö och för besökande ett enastående besöksmål med stora natur- och kulturupplevelser. De sociala sammanhangen är många och av hög kvalitet. På liten yta samsas attraktioner som Museum Lars Jonsson, Naturum  och Bottarve i  Vamlingbo och Körsbärsgårdens Konsthall och Skulpturpark samt Stenmuseet i Sundre. Fem medeltida kyrkor och en kastal rymmer ovärdeliga kulturskatter tillsammans med en historisk stenhusbebyggelse som saknar motsvarighet i övriga Sverige. I åkrar och ängar döljer sig förhistoriska minnen som kämpgravar, vikingatida hamnlägen, boplatser och gravar.

Naturupplevelserna är många; imponerande raukfält, klapperstenstränder omväxlande med kilometerlånga sandstränder, prunkande ängen, agmyrar, ödsliga alvarmarker och vindpinad hällmark. Här ryms många naturtyper, alla lika fascinerande. Gotland är kalkens land, i stenen finns fossiler av växter och djur som levde på ön för 400 miljoner år sedan. Floran är speciell. Till rariteterna hör våradonisen och dryga trettiotalet orkidéarter. I lövskogarna i Fidenäs och Öja hörs flugsnappare, stenknäck, rosenfink och sommargylling, på alvar-, träskmarkerna och strandängarna är fågelrikedomen slående med häckande tärnor och vadare, här kan man möta sällsyntheter som brushane, rödspov och storspov. Vår och höst kan man följa ringmärkningen av fåglar söder om Hoburgsklippan. Stora områden är av riksintresse, andra naturreservat.

Storsudret är utöver ett viktigt besöksmål, en aktiv jordbruksbygd där det småskaliga odlingslandskapet både berättar historia från gångna tider och ser framåt in i framtiden med ett oftast medvetet ekologiskt jordbruk och betande djur som håller marker och strandängar öppna.

Förutsättningar för framtida utveckling inom besöksnäringen:

VA

VA-nätet  behöver byggas ut så att det även kan försörja södra Gotland med vatten, det är av största vikt för att bibehålla och kunna utveckla jordbruket hållbart. Idag saknas kommunalt vatten i delar av Vamlingbo och Hamra och saknas helt i Sundre. För besöksnäringen är tillräckligt och tjänligt vatten av avgörande betydelse

Service

Stabilitet i den regionala politiken måste finnas, fattade beslut måste förmedlas till alla avdelningar inom förvaltningen. En förutsättning för utveckling av besöksnäringen på Storsudret är att förskola, skola, bibliotek, räddningstjänst garanteras annars blir utflyttning en följd och servicen för besöksnäringen omöjlig att upprätthålla. 

Idag finns en attraktiv skola och därmed möjlighet för ett hundratal små näringar att bo och bruka öns sydspets. På grund av dess attraktionsvärde skulle invånarnas antal kunna fördubblas.

Likvärdig service behövs runt hela ön i ett framtida hållbart Gotland. Kollektivtrafiken måste förbättras, bussar ska gå till alla öns socknar, även kvällstid. Kollektivtrafiken måste anpassas till Destination Gotlands avgångar och ankomster. Idag kör varje person på Gotland 49 mil längre per år än riksgenomsnittet och ön ligger på jumboplats när det gäller kollektivtrafik.

Vision för besöksnäringen:

Dubblering av antal besökare och gäster och kraftigt utökad utlandsturism  i samklang med naturen och med hållbarhet i fokus.

Gotland är ledande i, klimatsmart industri, resurseffektiv bebyggelse, fossilfria transporter och med en hållbar konsumtion klimat-och miljöfrågor, klimatneutralt med lokala förnybara energislag där Storsudret är pilot för förnyelsearbetet.

  • Maten produceras lokalt och ekologiskt och förädlas lokalt. Storsudret är känt för sin gastronomiska matkultur, här odlas både ypperligt vin  och produceras stenmalet mjöl, förädlas kött från naturbetesmarkerna och föds upp fisk med hållbarhet i fokus.
  • All energi kommer via sol och vind, allt regnvatten tas tillvara och blir till grundvatten i samarbete med olika forskningsinstitut, tång nyttjas i jordbruket som näring. Storsudret har fått en besöksnäring som också kommer hit för platsens framåtsyftande innovationer i området.
  • Besöksmål för natur och kultur kopplas ihop med varandra och med odlingslandskapet och jordbruket. Vandrings- och cykelleder utformas. Besökarna ges upplevelser som både är historia, berättelser från de som levat och verkat på platsen, jordbrukets villkor av idag, forskningsläget i hållbarhet idag. Konstnärer anlitas för att stimulera besökarnas kreativitet och fantasi med Art Events, skulpturer och installationer som ökar förståelsen för platsens särart. Storsudret ger besökarna både friskvård med motion i det fria, en lugn avspänd tid i gemenskap med familj och vänner, ger kunskap om att leva ett hållbart liv och platsens historia och vidgar sinnena så att man i vardagen blir mer kreativ och uppfinningsrik.
  • Säsongen för besöksnäringen har förlängts, många besökare kommer hit i utbildningssyfte genom sina olika arbeten.

Verksamhetsidé:

Storsudret erbjuder

Nyskapande konst som väcker nyfikenhet och stimulerar kreativt tänkande och fantasi

Omväxlande natur med sällsynta växter, rikt fågelliv, i kombination med aktivt småskaligt ekologiskt jordbruk

Kunskap i innovativ teknik i förnybarhet av befintliga resurser

Lokalt odlad och förädlad mat i spännande miljöer

Rikt kulturutbud med musik, föredrag, litteraturuppläsningar, dans, teater

En enastående vacker miljö som ger besökarna lugn och ro samtidigt som skaparlust och idéer frodas

Bra service av hundratalet näringsidkare och gemenskap i ett socialt och livaktigt lokalsamhälle

Prioritering

  • En ”styrgrupp”, företagskuvös, med lokal förankring och med tillgång till experter och med minimal byråkrati hjälper företagarna på Storsudret som utvecklar, förbättrar, samordnar projekt med andra. Önskvärt är att organet också förfogar över ett ekonomiskt utvecklingsstöd från regionen
  • Hjälp att utveckla en app gemensamt för turistnäringen på Storsudret med info på stor skylt vid Fidekorset
  • Gratis professionell, ständigt uppdaterad information och marknadsföring av  kulturevent på Gotland
  • Vandrings-och cykelleder som sammanbinder natur- och kulturplatser på Storsudret i samarbete med region och länsstyrelse
  • En utvecklad fungerande centralort, Burgsvik runt hamnen vid Burgsviken med gästhamn, promenadstråk, cykelväg och marint centrum och en skola som utvecklingsplats för Östersjöpedagogik.
  • App för samåkning
  • Utvecklade befintliga och nya besöksplatser som handhas av privata näringsidkare och ideella organisationer och där medel söks från olika håll
  • Mötesplatser för unga, gärna ungdomslokal, uteplats för olika aktiviteter

För gruppen Besöksnäring

Marita Jonsson

Mejl marita@korsbarsgarden.se

0706 212220

h1

Året som gick i Barnens Konstverkstad

januari 1, 2020

God fortsättning på det nya året! Hoppas ni ännu har långa lediga dagar framför er innan jobben går igång. Återhämtning är viktigt! Vi hade nyårskalas här på Körsbärsgården, sen satt Jon och jag i vilstolarna i trädgården och tittade på stjärnhimlen under våra duntäcken till långt in på småtimmarna… Flera stjärnfall!

Här kommer vår lilla film från året som gick i Barnens Konatverkstad. Nanna har gjort den.

I april släpper vi sommarens konstskolekurser. Då är temat Konst och Kunskap!

Året som gick i Konstverkstan på Körsbärsgården
h1

Prunkande december!

december 22, 2019

Med förundran upplever jag vår vinterträdgård: Här prunkar grönkål, rödkål, savoykål, brysselkål, broccoli. Idag upptäckte jag plötsligt några stora fina blomkålshuvuden! Trodde de var uppätna av sommaren kållarver. Och så finns purjolök, persilja, jordärtskockor. Sallad och koriander tittar upp.

Klimatet är märkligt…

Vi har  i alla fall försörjning av det mesta i grönsaksväg. Paprika och aubergine tog jag in i växthuset, där hänger även tomater som eftermognar på sina stjälkar. Och alla matpumporna.

Annars är Sundre som det brukar vara i december: svanar flyger i flockar om tio ned mot havet, vid Rivet hörs sälarna, gott om räv (även i trädgården är de då och då), örnarna är åter synliga (var håller de hus om sommaren?) i träden hörs tusen silverklockor, det är sidensvansarna det…

Vi har åter tid att prata med varann när vi rör oss ute i markerna, sommaren är så stressig.

Idag var vår sista öppetdag för i år i Konsthallen. Nu stänger vi för ett tag, nästa gång vi öppnar blir 23 februari, då det är gudstjänst, kören och semmelkaffe.

En riktigt GOD jul och ETT GOTT NYTT ÅR. 2020. Fint tal!

Och på juldagen är det traditionsenligt julotta kl 7 i Sundre kyrka

h1

Ett av Visbys flagg- skepp, Konstmuseet, stänger

december 10, 2019

Är konsten den näring som behövs för att Gotland ska växa?

En onödig fråga egentligen, konst, kultur och natur är ofta avgörande för dem som tänker flytta till Gotland. De vet att det ger ett bättre, rikare liv. En mening. Varför lyckas vi inte få våra politiker att förstå konstens potential också ur ett näringsperspektiv? Att framtiden, tillväxten på Gotland ligger just här, i konst och kultur?

När jag flyttade till ön i slutet av 70-talet drog alla hit. Christer Hall och Bryggeriteatern, konsthantverkskollektiv som Flors i Burs, konstnärer som Channa Bankier. Här var billigt att bo, landsbygden gav arbetsro. Så fortsatte det en tid; Ingmar Bergman valde Fårö,  Lars Norén, Mamma Andersson, Jockum Nordström och Danne Wolgers norra och östra ön.

Men strömmen av konstnärer sinar. Idag är livet på ön tuffare. Landsbygdens service minskar, det är sämre bussförbindelser, lanthandel, skola och dagis stänger. Nu naggas även konsten och kulturen i Visby.

1988 öppnade Gotlands Konstmuseum. Ön lyckades få en av de främsta till chef, Jan Brunius från Röhska i Göteborg. Programmet var digert, inhemska konstnärer varvades med det senaste utifrån, på luncherna var konserter. Huset var ofta fullt!

För en månad sedan stängdes det på obestämd tid. Huset måste klimatanpassas trots att det har fungerat som skola i 150 år och som museum i 30. Har vi drivit energibesparing och tätning av allmänna lokaler för långt? Museer runt om i landet har samma problem. Det är begripligt för Moderna museet med konst som närmar sig miljardbelopp. Men måste det gälla överallt? Är inte Konstmuseet i första hand en arena för det som görs på ön med inslag av de nyaste förmågorna, det som väcker tankar om vår samtid? Behövs samma standard? Är verkligen alternativet att stänga helt?

Museet hoppas att publiken ska hitta konsten på alternativa platser, tillfälliga ”Pop-ups” på några dagar på oväntade platser. Kanske kan tanken lyckas, leda till något bra. Men finns publiken kvar? Jag tror för att konsten ska växa och frodas krävs många arenor. Då, 1988, fanns förutom Konstmuseet, gallerier som Blå Måne, Hos oss, Ridelius, GKF, Forum. Kulturklimatet var på topp, kommun och studieförbund ställde upp. Idag är stöden borta, statliga och regionala medel kanaliseras genom ”Samverkansmodellen” och går till länsmuseet, länsmusiken, länshemslöjden, länsteatern, viktiga funktioner för en regions kultur. Minst lika viktigt är det fria konstlivet, de professionella utövarna och de ännu okända förmågorna. Att de har en mylla att få näring ur, enkla platser att verka på, får ekonomiskt stöd till experiment.

Så kära politiker. Öppna Konstmuseet på nytt men se också till att det finns förutsättningar för de fria professionella kulturskaparna att leva på ön! Kanske dags att slå ihop utvecklingsmedlen för näringslivet med kulturbudgeten? Då kanske vi till slut får den befolkningsökning vi alla önskar. 

Nya Konstmuseet: Pop-up under fem dagar på Hästgatan i ”Gamla skoaffären”, bland besökarna utställande konstnärer, BACs chef Helena Selder och Konstmuseets Angelica Blomhage
h1

Adventsöppet på Körsbärsgården lörd-söndag 12-16

november 23, 2019
Adventstid

1, 3 och 4 advent öppnar vi med omhängning i salarna och fina julpresenter i alla prisklasser i Livias Hus . Vi bjuder på kaffe, glögg och pepparkakor 12-16 lördag-söndag.

Stängt dock 2 advent (7.och 8 december) då vi antar att ”alla ”tar del av julmarknaden i Vamlingbo bygdegård eller deltar i Medeltida jul i Visby.

Sundre kyrka i adventstid

Vi visar en unik Björn Erling Evensen från tidigt nittiotal, målad på presenning och hela 7 meter hög och flera andra av hans äldre verk.

I Livias Hus, ”Kuriosakabinettet”, finns små keramiska ting av idag, Mingtallrikar och blåmönstrade tallrikar tillverkade för Sverige och fraktade från Kina av Ostindiska kompaniet under 1700-talet, eller vackra smycken från 1700 till idag… Återbruk gäller!

Smycken Kuriosakabinettet

Vi har under året införskaffat några nya målningar till vår permanenta samling och en fantastisk skulptur av Cajsa von Zeipel.. Tre stora ”Decollage” från Londons Underground, PURE EVIL när han är som bäst.

Vad döljer sig i lådan?
Pure Evil med ”Decollage

Än prunkar trädgården med alla kålsorter, rödkål, svartkål, grönkål, brysselkål, broccoli.. med ringblommor, sammetsblomster och en och annan dahlia…

Årets sista dahlia

Väl mött i adventshelgerna!

h1

Att bygga sönder ett världsarv. Den gyllene kalven Visby och jakten på pengar

november 12, 2019

 ”Tyck till om världsarvet”, uppmanade Region Gotland boende och fastighetsägare i Visby innanför murarna i våras. 557 följde uppmaningen som publicerades i dagarna.

Hela 98% anser att bevarandet är viktigt.  Att offentliga och privata aktörer agerar för kortsiktigt och att staden håller på att byggas sönder.

Man oroas över att staden inte bevaras tillräckligt väl, att det byggs för mycket, att boningshusen omvandlas till hotell och lägenhetshotell och att butikerna blir till restauranger. Visby gröps ur invändigt och blir kulisser för turismen.

Var tar den levande innerstaden vägen, de som bor, arbetar, nyttjar året om?

Staden ”överanvänds av turismen”, är något som återkommer, fastigheterna köps upp av ett fåtal aktörer som jagar pengar och har stora förväntningar på insatt kapital. Och byggnadsnämnden följer kapitalet, går emot sin egen kulturmiljöplan.

Det är hårda omdömen av de som intervjuats. Men kommer utredningen att få genomslag, kommer den att påverka ledamöterna i Byggnadsnämnden?

Media har de sista dagarna utförliga beskrivningar av vad som faktiskt för sker. I GA 9/11 presenteras innerstadens kanske störste fastighetsägare Roy Abd-El Ahad framför en av sina fastigheter vid Södertorg, som han vill riva för att bygga nytt. Regionen har hitintills krävt en oberoende statusbesiktning och hållfasthetsberäkning. Det struntar ägaren i, istället har han låtit riva interiören och ta ur fönster och dörrar. ”Jag vill ju riva” säger han. Problemet är att huset har (hade) stora kulturhistoriska värden. Byggnadsnämndens dilemma är nu huruvida man ska belöna ägaren och ge honom hans eftertraktade bygglov för att han brustit i underhåll, eller ska man våga vidta tvångsåtgärder?

När det gäller en annan av Abd-El Ahads fastigheter är redan rivningslov beviljat. Idag väntar den stora gropen vid Smitten backe, omgivet av medeltida farmannahus, 1700-talsbebyggelse och Sankta Karins ruin i fonden, på maximal förtätning i form av en flervånig restaurang i glas och betong.

”Tonläget hårdnar” står att läsa i GA 11/11. ”Allt ska maxas,  att utveckla fastigheter har blivit lika med att riva och bygga nytt”. De nya fastighetsägarna nöjer sig inte med det som är. De vill nyttja all mark, bygga gårdshus och fylla vindar med extra rum för lägenhetshotell. Och BN fortsätter att gå deras intressen.

Staden innanför muren behöver sina beskyddare, tycker man idag på ledarplats (GA). Visbyborna har faktiskt intresse av att politikerna håller emot rovdriften.

Vad blir kvar av Sveriges enda världsarvsstad? En turistkuliss av pittoreska fasader bland nybyggda hotell, restauranger och lägenhetshotell? Levande? För vem?

h1

Lokal utvecklingsplan för Storsudret – eller vad gör ni på vintern?

november 7, 2019

” Vad gör ni på Gotland om vintern”, är en vanlig fråga, som vi som tar hand om semesterfirande gäster, ofta får. Eller ”Kan man verkligen bo här hela året?”

Jag skulle ha svårt att bo någon annan stans än på Gotland. Nu efter  17 år i Sundre (efter att ha prövat på Visby i 23 år) har jag svårt att tänka mig att det finns en bättre plats än här.

Vad vi gör? Jobbar som de flesta andra. På kvällarna ses vi: ibland på kalas, ibland sockenkaffe som i Sundre i söndags med föredrag om vår äldsta historia eller så diskuterar vi gemensamma frågor som lokal utveckling och hållbarhet. Som igår i Burgsvik.

LUP med 40 Storsudretbor och Eva Nypelius, vår regionstyrelseordförande

Hur ska Storsudret se ut 2040? Det var det som mötet handlade om. Lokal utvecklingsplan för Storsudret. Hur vill vi att framtiden ska vara 2040?

Malena Bendelin landsbygdsstrateg från Region Gotland tillsammans med Hoburgs Närings- och Intresseförening och LRF bjöd in, drygt 40 kom. Förslagen var många, de flesta realistiska, bra, och ett och annat roliga. En helkväll som varade från 17-22. Närvarande var också Eva Nypelius, vår regionstyrelseordförande. Fint att ha henne med ,och att hon lyssnade på vad vi vill, vartåt vi strävar, våra visioner, vi som bor allra längsta bort från Visby.

Visioner på Storsudret

Av regionen  kräver vi bibehållen service, dvs skolan, äldreomsorgen, biblioteket, räddningstjänsten. Vårdcentralen på Hemse. Det är förutsättningen för att vi ska kunna leva och bo här. För att kunna växa. Vi önskar bättre kollektivtrafik (idag finns ingen buss till Sundre, få bussar per dag till Visby från Burgsvik. Vi önskar att regionen löser vatten-och avloppsfrågan för hela ön.

Här finns idag MÅNGA företag, ett livaktigt föreningsliv (vi räknade upp trettiotalet olika föreningar och sammanslutningar). Kultur och natur ger stora upplevelser, bygden har ett livaktigt kulturliv med stor kreativitet både när det gäller livsstil och företagande. Vi har nära till varann, stor gemenskap, är vana att fixa saker tillsammans.  Utvecklingen klarar vi här, vi planerar för att bli dubbelt så många boende, dubbelt så många barn, dubbelt så många besökare. Men då behövs den kommunala basen.

Ideerna under gårdagen var många! Nu återstår att formulera dem på papper och försöka följa planen med sikte på de kommande tjugo åren! Nästa träff blir i januari. Under tiden diskuterar vi huvudfrågorna i mindre grupper. Jag valdes att ta hand om TURISM. Så hör av er om tankar och ideer. Vill ordna en träff hos oss i december. Återkommer om dag.

Ännu dröjer sig gässflockar kvar även om många rest söderut. Trädgården är full av olika slags kål och höstblommor. Vackert! Jag kommer att ägna någon timme om dagen åt att klippa ner växterna. Säkert håller jag på till jul…

Körsbärsgården i novemberljus