h1

Landsbygdsskolorna är det bästa vi har!

oktober 23, 2020

Ingen fråga engagerar gotlänningarna så djupt son nedläggningen av landsbygdens skolor. Dagligen strömmar insändare till tidningarna, journalisterna är på plats när socknarna demonstrerar och debatterar.

I veckan var möte om Öja skola, som tillsammans med Kräklingbo  av kommunfullmäktige ( Serviceutredningen) för två år beslutades vara kvar!

Men Utbildningsförvaltningen tillsatte en utredare att göra kraftfulla besparingar med bibehållen utbildningsnivå. Då rök Öja skola. De har för få elever enligt riksgenomsnittet.

Öja de hör till Sveriges bästa i kvalitet, 100 procent behöriga lärare, bäst resultat i nationella proven, nöjda föräldrar, och barn, trivseln är på topp. Så är det för de flesta andra hotade landsbygdsskolorna också.

Det är en väl genomarbetad utredning. Problemet är att politiken beslutat om besparingar och då är det mest lönsamt att spara på landsbygden.

Utredaren visar förvisso att de gotländska skolorna presterar bättre än riksgenomsnittet. Och att just de skolor som nu ska läggas ner oftast har fler behöriga lärare och litet bättre resultat.

Men några lever inte upp till de nya ventilationskraven, någon saknar slöjdsal. Ofta gäller det eftersatt underhåll (Teknikförvaltningens ansvar?). Utredarens besparingar ligger på uppsägning av personal (städ, måltid),  förflyttning lärare, större klasser,  på hyror och glesbygdspeng som landsbygdsskolorna får.  Besparingen förutsätter att Regionen kan säga upp personalen, att skolorna kan hyras ut eller säljas och att befintliga lärare vill flytta. Man tjänar förstås på att pengarna till landsbygden minskas.

Uppdraget är att spara åt i Utbildningsförvaltningen, att förslaget drabbar andra förvaltningar ingår inte.

Regionen måste se helheten, förvaltningarna jobba mot ett gemensamt mål! Och inse att Regionens beslutade styrdokument gäller! Att det faktiskt finns gemensam överordnade regler som ska följas, i fallet skolorna gäller Barnkonventionen, Agenda 2030, Gotlands Jämställdhetsplan, Strategin för serviceutbud och RUP. Utredningen klargör att styrdokumenten inte tagits med, uppgiften har varit rent ekonomiskt att spara i egna förvaltningen.

Nej skolbarn är inte lönsamma. Men de måste få kosta. Det är faktiskt för dem som vi bygger det framtida Gotland. På ön bor halva befolkningen på landsbygden. De flesta är egenföretagare, på Storsudret är omsättningen (BMP) högre än för övriga Gotland.  Vi borde ha lika stor rätt till grundläggande kommunal service vad gäller grundskola som Visby.

Tänk om, tänk rätt! Behåll landsbygdsskolorna, möjliggör för oss att leva vidare här. Vi när, vi tär inte.

h1

Ett annorlunda år

oktober 19, 2020

Här kommer en rapport om hur säsongen blev för oss på Körsbärsgården sommaren 2020.

Den 12 mars på min födelsedag befann vi oss, Jon och jag, i Stockholm och planerade med tre kuratorer vår största satsning någonsin, en jätteutställning tillsammans med Kummelholmen, som vi kallade Värme Energi och som skulle fylla nästan hela Konsthallen och Skulpturgalleriet. Trettio konstnärer från när och fjärran, Australien, Sydafrika, Belgien, Norden, unga och äldre, nyexaminerade från konstskolorna tillsammans med välkända namn som Karin Mamma Andersson och Marie-Louise Ekman . Ja så kom då beskedet om coronan på nyheterna.

Utställningen ställdes in. Våra kafé/bistro ansvariga, Helga och GianMauro,  var på Sardinien efter olivskördandet och fick varken lämna landet eller sin bostad. Skulle vi alls kunna öppna Körsbärsgården?

Vi öppnade. Det blev stora förändringar. Några inplanerade utställningar med lokala konstnärer på ön kunde genomföras, Tack Jennie Olovsson och Kalle Melander för SVART SKOG, tack Pia Ingelse för att du kunde vara med i vår egen temautställning som vi kallade EURYDIKES SYSTRAR, tack Eva Marie Kothe för din fantastiska TA ÖGONKONTAKT OCH HÅLL SAMTALET IGÅNG i Jons nybyggda paviljong!

Jennie Olofsson

Vi improviserade. Frågade konstnärer som vi tidigare haft kontakt med om de kunde tänkas vilja bygga utställning fast allt var upp och ner. Och Mattias Käll som tidigare belyst ett hushålls plastberg med förpackningar under ett år, kom nu med 364 små bilder av SO SAD TO SEE YOU GO –all mat som jag slängde under ett år. Karin Lind visade utställningen GOLDEN AGE, Simka byggde ett rött hus för sin senaste video, en nyinflyttad keramiker, Per Hammarström formade en fantastisk installation med turkosa kristaller från havens djup – i benporslin.

Och vi beslutade hänga ett jätteverk om 7 meters höjd, delvis liggande på golvet i Konsthallsflygeln, formad av Björn Erling Evensen samtidigt som en dokumentär om honom visades på SVT2.

Utställningarna var räddade. Men hur skulle det gå med våra kulturprogram, med debatterna, litteraturuppläsningarna, musiken, teatern, poesin? Det ordnade sig det med. Allt fick ske med mindre publik, utomhus. ”Ta med filt” skrev vi in i programmet. Det debatterades om Östersjön och vattenfrågan, om Samåkning, skådespelaren Peter Jankert skapade en oförglömlig poetisk afton där nyskrivna poem av våra största diktare skickats till oss och nu lästes upp, experimentell teater lästes som talverk, delvis med utställande konstnärer och PC Jersild beslöt att själv berätta om sin kommande bok Hur vill du dö.

Hur skulle det gå med Barnens Konstverkstad och de elva inplanerade kurserna i våra trånga lokaler? Årets tema Konst och kunskap skulle inte bara involvera utställande konstnärer utan också forskare vid olika vetenskapliga institutioner som studerade hållbarhet.

Ett jättetält införskaffades för att trygga barnens hälsa. Forskare fick reseförbud för Gotland och sin forskning men vi kunde engagera lokala jordbrukare som var aktiva i deras vattenprojekt, släkes-tudier m m. Samarbete med Campus Gotland startade. Vår pedagog  var spindeln i nätet och löste alla problem. Kurserna fylldes snabbt, de blev t o m något fler än planerat! Verksamheten i skolorna på samma tema ställdes in under våren men är i gång nu i höst. Problemen med Berqvara buss som ej haft kapacitet att skjutsa skolbarn utanför Visby har ersatts med Suderbuss.

Det mesta gick att lösa. Nöden är uppfinningarnas moder. Så sant. Några av våra lösningar visar sig vara bättre än det sätt vi arbetat på tidigare och är här för att stanna.

Vi har glädje och nytta av tätt samarbete oss näringsidkare här på Storsudret, vi rådfrågar varandra, utbyter erfarenheter, diskuterar problem hittar gemensamma lösningar. Och har en fantastisk sammanhållning!

Vi har haft mindre ekonomiskt utrymme än tidigare år. Men vi överlever. Och vi tycker vi har gjort ett bra jobb, är nöjda med det mesta. Och ser fram mot 2021 som faktiskt kan komma att likna det år som nu är. Men nu är vi förberedda.

För oss blir inga studieresor runt om i Europa i höst och vår. Alla inspirationsmässor, större utställningar, sammankomster är inställda. Vi gör enstaka ateljebesök men finns här på plats i Sundre. Och prövar att ha öppet året runt med olika enkla evenemang vid sidan av utställningarna under vintern. Skulpturpark och Trädgård är öppna varje dag 12-16, Konsthallen öppnar vi på förfrågan. Vi har delvis hängt om i utställningarna.  Från trädgården har besökarna kunnat plocka valnötter när den tiden var, nu delar vi perenner och de som saknar plantor hämtar gratis. Vi har fler besökare än vi vågat drömma om! Det bästa av allt är just detta: gemenskapen, glädjen i att ses! Ser mycket fram mot en spännande vinter här på sydspetsen!Ett annorlunda år

h1

Är du lönsam lille vän?

september 9, 2020

Ett inlägg om livet på ön kring gällande debatt om nedläggning av 8 landsbygdsskolor:

Är barnen i Öja skola lönsamma? Nej.  Sju andra landsbygdsskolor ( tex Fårösund och Kräklingbo) bär sig inte heller. De ska läggas ned tycker utbildningsförvaltningen.

Uppdraget (från politikerna) är att ”utreda framtidens skola utifrån en kostnadsbild som närmar sig referenskostnaden i kostnadsutjämningssystemet”. Gotländska skolbarn ska inte kosta mer än fastlandets.

Barnen på ön är för dyra. Visserligen lär de sig mer än i skolorna på fastlandet enligt utredningen. Men är det så bra att ligga över genomsnittet? Behövs det? 

Tycker om sin skola gör de också. Föräldrarna är nöjda över genomsnittet i Sverige.

Fler lärare är behöriga på Gotland än på fastlandet. I Öja skola t ex är alla lärare behöriga, ingen närmar sig pensionen. Alla elever, dvs 100 % klarade de nationella proven i matte, engelska och svenska Också det är unikt.

Finns över huvud taget någon skola i vårt land som når upp till detta? Men är det verkligen bra att ligga över det svenska genomsnittet? Kostar det inte för mycket?

Utredaren oroar sig att det kan bli svårt att rekrytera lärare på landsbygden i framtiden. Är det så verkligen säkert? Idag tycks de ha bättre rekrytering än i Visby, för att inte tala om Stockholm.

Vi har lärt oss mycket denna sommar. Många vuxna jobbar digitalt hemifrån, reser mindre, det handlas lokalt och odlas grönsaker i trädgårdarna. Man cyklar och går. Jobbpendling och möten blir allt mindre attraktivt. För barn gäller andra regler. Förvaltningen godkänner upp till  tre timmars restid, en timmes buss till skolan, en timmes väntan innan hemresa och en timme hem. 15 timmars restid i veckan!

Gotland har en övergripande plan för framtiden (RUS). Den ska styra all planering fram till 2040. Här utgår man från Agenda 2030 (t ex delmål 4 God utbildning) och Barnkonventionen. ”Barnens bästa ska vara utgångspunkten i alla beslut som rör dem”. På ön pekas ut 8 serviceområden och vikten av t ex skola i dem. Dit hör Burgsvik, Östergarn och Fårösund.

Men innan planen hunnit sjösättas körs den över. Barnen har ingen talan, inte landsbygden heller, balansen mellan stad och land glöms. Åter är det ekonomin som styr.

Politiker tänk om! Använd Öja skola och andra landsbygdsskolor som varumärke. Sveriges bästa grundskola. Skolan där man trivs bäst. Skolan med bäst resultat i nationella proven. Skolan med 100% behöriga lärare och nöjda föräldrar. I en bygd nära hav och natur där merparten av invånarna är egenföretagare och trivseln på topp!

 

  Fotnot: Rubriken är hämtad från Peter Tillbergs målning inspirerad av Peter Mosskins låt Är du lönsam lille vän (och för vem?) från svenska proggruppen Gläns över sjö & strandsdebutalbum. Låten var ett inlägg i debatten om landsbygdens utarmning efter den då pågående samhällsomvandlingen.[

h1

Debattkväll om Samåkning 16/9 kl 17.30 Körsbärsgården

augusti 29, 2020

En spännande inspirationskväll med workshop på ämnet ”Nu börjar vi samåka” blir det på Körsbärsgården! Tillsammans med Hållbara Gotland, Länsstyrelsen och Skjutsgruppen har vi en debattkväll rum om Samåkning.

Datum: onsdagen den 16 september
Tid:1730 till 1900
Plats: Körsbärsgården Sundre Västergårde 135 62330 Burgsvik
Kostnad: ingen. Vi bjuder på fika och smörgås

Den ideella samåkningsrörelsen Skjutsgruppen samlar nu över 80 000 deltagare runt hela Sverige. Rörelsen startade 2007 och underlättar för alla olika sammanhang att komma igång och tänka kring samåkning. Vi har bjudit in rörelsens grundare Mattias Jägerskog för en inspirerande kväll
Och en liten workshop så att även vi kan komma igång med samåkning. Mattias kommer från en liten by i Hälsingland, har ett stort hjärta församhällsfrågor och har vunnit flertalet priser – bland annat Trafikverketspris ”Årets miljöinnovatör”. Under kvällen kommer Mattias berätta om Skjutsgruppens utveckling runt hela landet och leda oss i samtalet. Vikommer ha mycket tid till att samtala med varandra om hur vi vill komma i gång med att resa tillsammans. Vi bjuder på fika i form av te, kaffe och smörgås.

Hållbara Gotland är ett nystartat nätverk som samverkar kring hållbarhet samt strävar mot de globala målen. Visionen är att Gotland ska bli ledande i hållbart företagande. Körsbärsgården är medlem i Hållbara Gotland.
”Körsbärsgården anses vara arkitektoniskt nyskapande, med klimatsmarta lokaler, byggda i traditionella hållbara material, med naturligt ljus som ljusinsläpp, där all el/uppvärmning kommer via solcellsanläggning och där vattenförbrukningen är minimal. Allt matsvinn komposteras och återgår till jord i trädgårdsanläggningen. Mycket av det som tillagas i Bistro/kafé är producerat på plats eller lokalt. Verksamheten hoppas vara en klimatneutral miljö 2025.”

Anmälan görs till Pia@hållbaragotland.se före den 11 september. Platserna är begränsade så först till kvarn….

h1

Teater ikväll! Talverket HON

augusti 15, 2020
h1

Sommarens sista litteraturhändelse på Körsbärsgården

augusti 10, 2020

Under ett decennium har Körsbärsgården varje sommar presenterat tiotalet litterära och musikaliska evenemang på tisdagskvällar. Det har varit författare som PC Jersild, Ronny Ambjörnsson och Kjell Espmark, poesi/dansföreställningar med Helena Högberg och Unn Dahlman, opera med Andreas Malmborg och Muscials med Joel Zerpe och Fredrik Wahlgren.

I år har föreställningarna ägt rum utomhus med coronaavstånd.

Sommarens sista stora begivenhet är på lördag, 15 augusti kl 18, det är Karin Lind som sätter upp sitt senaste talverk, Hon Sister to another Mama . Medverkande är tre konstnärer, Karin Lind, Maria Hurtig och Maria Miesenberger och tre Hamraboende, Gittan Freihagen, Sylvia Åkerblom och Madeleine Pousette.

Talverket handlar om en målning och en konstnär med en kör av hen som läser om systerskap, snårigheter, kamp i världen.  Tio korta scener som formar en helhet. Talverket finansieras genom Konstnärsnämnden och kommer att turnera på olika platser i landet. Först ut är Gotland och Körsbärsgården.

Föreställningen äger rum i Körsbärsgårdens Skulpturpark lördag 15 augusti kl 18.

h1

SVT/Östnytt besöker Körsbärsgården

augusti 5, 2020

En händelserik dag! Projektet Konst och kunskap för barn och unga fick besök av SVT/Östnytt. Vi har hittills haft tolv flerdagarskurser på tema miljö med inbjudna forskare och utställande konstnärer som tillsammans med pedagogen Nanna Nore tolkar olika miljöproblem. Igår besöktes kursen av Jennie Olofsson som tillsammans med Kalle Melander har en installation här som de kallar Svart Skog och som handlar om både utbrända skogar och människor. En utställning där betraktaren upplever med både syn, lukt, hörsel och känsel.

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/barnens-konstskola-inspireras-av-naturen

På kvällen talade PC Jersild över ämnet ”Hur vill du dö”. Han har just lämnat manus som skrivits i sommar och boken väntas i höst. P€ Gotland hörde just av sig för intervju.. Fullsatt i Skulpturparken i kvällssolen, vi har alla evenemang utomhus med säkra avstånd. Ett föredrag som starkt berörde oss alla och som kommer att stanna kvar i oss.

h1

Tisdag 4/8 kl 18 PC Jersild, HUR VILL DU DÖ?

augusti 2, 2020

På tisdag fortsätter Körsbärsgårdens litteraturaftnar. PC Jersild talar om sin bok i vardande ”Hur vill du dö?” Evenemanget är utomhus kl 18.00. Förboka gärna, antalet platser är begränsat. Ring Marita 0706-212220

h1

Oförutsägbara Marija Griniuk från Konstfacks Masterutbildning

juli 30, 2020

Konstnär och intellektuell kringvandrande idéhistoriker, mötet med Marija Griniuk är omtumlande. Född i Litauen 1984 för att sedan hamna i Ukraina, Finland, Danmark och nu Sverige, ställer nu ut verk från sin Masterutställning vid Konstfack på Körsbärsgården, 1/8-27/9. 

”Jag  är praktiskt taget född och uppvuxen i en konstnärsateljé ” berättar hon. Både föräldrarna var konstnärer som arbetade med offentlig konst, i Litauen där hon föddes sedan i Ukraina, faderns hemland.

På den vägen är det. Marija kom tidigt in på konstskola i Vilnius, därefter drog hon till Finland, Danmark och Sverige för vidare studier. Nu har hon en Master från Konstfack och forskarstudier väntar vid University of Lapland i Rovaniemi.

Liksom många unga intellektuella som befinner sig i gränslandet konst- Performance- filosofi är den franske idéhistorikern och aktivisten Michel Foucault (1926-1984) en viktig inspiration med sina djupstudier av den politiska makten, hur biomakt påverkar individen genom statens möjligheter att styra och kontrollera allt vi människor gör genom statistik, styrningar, korrigeringar i vår globaliserade värld.

Marija studerar mikronivån,  individen. Hon ägnar sig åt Techno Voyeurism in the Performance Body, när hon utövar Art Performace eller  ger kurser för barn och vuxna.  Hon dokumenterar sin hjärnas arbete genom EEG för att se hur en människa fungerar i olika sammanhang.

Resultaten visar sig i datorernas vågor av mönster. Men hon dokumenterar också via berättande, fotograferande målande.

På Körsbärsgården ser vi ett urval av hennes olika Art Performnce i form av målningar av olika situationer. Inspirationen i måleriet är det muntliga berättandet, i sagorna, myterna, traditionerna som förr hölls vid liv genom berättarens förmåga att fysiskt, visuellt med röst och kropp fånga budskapet och överföra det till lyssnarna. Marija beskriver situationen genom måleriet, påverkad av konstnärer som Asger Jorn, Karin Mamma Andersson. Men hon gör det också vetenskapligt tekniskt genom att överföra kroppens utslag i EEG för att så småningom kanhända låta arbetet mynna ut i en vetenskaplig avhandling om individen versus den politiska makten.

Vernissage 1 augusti kl 14 med invigningstal av rektor vid Konstfack Maria Lantz med konstnären närvarande

h1

Kulturen på den gotländska landsbygden

juli 26, 2020

Det finns så oändligt mycket kultur utanför Visby, från filmen på Bergmancenter på Fårö till konsten på Körsbärsgården i Sundre. Så kära besökare, våga er utanför trängseln på Visby gator och torg!

Omgivna av natur och hav med stora ytor att vistas på… Nu gör vi gemensam marknadsföring av vårt storslagna Gotland utanför ringmuren. Ta del av film, konst, musik, litteratur och poesi, teater, här håller vi avstånd, gott om utrymmen!

Fårö eller Gotlands sydspets? Eller både ock?

På lördag är på nytt vernissage på Körsbärsgården. Det blir en masterstudent från Konstfacks Vårutställning, Marina Griniuk. Rektor Maria Lantz inviger kl 14.