Archive for januari, 2010

h1

Hur får man tag i en biljett till Dramaten?

januari 18, 2010

Snövinter i Sundre är mycket olikt vintern i Stockholm. Jag är alltså i huvudstaden och halkar mig fram i brun snömodd, samtidigt som det snöar lätt. Men det är brunt när det lägger sig tillrätta på marken, uppblandat med sand och salt. Istappar dinglar hotfullt från taken. I morse stod två man och vaktade några snöröjare på ett tak , bockar med ”Snöras fara” uppsatta på ömse sidor. De visslade och isen skottades från taket. En man helt absorberad av sitt mobilsamtal forcerade hindret, männen skrek, visslade, ropade. Han hörde ingenting bara personen i mobilen. Isen hamnade en millimeter framför honom. – Ni är fan inte kloka, skrek han, Jag ska anmäla er!

Mer dramatik. Dramaten har en helsida om sina kommande föreställningar, en av dem med premiär i oktober. Det gäller at vara ute i god tid! Försökte få biljett till Ingvar Hirdvall på Lejonkulan (nu i veckan). Men Dramatens hemsida fungerar inte, telefonen är stängd idag (måndag). De borde kanske satsa på sin infrastruktur också..Jag försökte mejla men fick inget svar, är väl också obemannat en måndag.

Det är annars mycket man kan göra: Medeltidsmuseet öppnar på nytt, man kan se Caravaggio på Nationalmuseum, två premiärer på Dramaten, fredag (Pygmalion), lördag (Lars Noréns Om kärlek), Angelika Knäpper Gallery visar kvinnliga konstnärer (bland andra Marie-Louise Ekman och Lena Cronqvist). Tavlorna säljs till förmån för hemlösa kvinnor.

h1

Om landshödingens krönikor och existensialism på 60-talet

januari 16, 2010

Ja så är det. Gotlands nya landshövding, Cecilia Schelin Seidegård, skriver krönikor varje fredag. Roliga att läsa också. Där kan man följa hennes syn på det vi annars läser om i gotlandstidningarna. Det är inte alltid samma budskap. Bla tar hon upp personalfesten och den så kallade nidvisan mot vår tidigare landshövding Marianne Samuelsson, lunchen med kommunalrådet Eva Nypelius och annat. Nyanserat utan övertoner. Men vad gäller nidvisan är ändå MIN uppfattning att man inte häcklar den som inte längre är anställd på arbetsplatsen.  

Det är 50 år sedan Albert Camus dog. Om detta skriver i DN boklördag, både Sara Danius och Jan Eklund. Om man ytterligare vill fördjupa sig i Camus har tidskriften Le Nouvel Observateur ett helt specialnummer om honom. Danius  utgår från Camus och Jean Paul Sartre och egna upplevelser på en stenig badstrand i Nice i början av sextiotalet. Hon och pojkvännen läste Äcklet, de tyckte båda att boken handlade om dem. Jag kan intyga att det verkligen var så. Även jag var på en stenig badstrand (i Menton) i början av 60-talet. Vi läste alla Sartre och såg hans pjäs Huis-Clos i Paris på vägen hem till Sverige. Camus var viktig på ett annat sätt. Han var ju tidens store romanförfattare, som väldigt ung fått nobelpriset och som kom från Algeriet. Han engagerade sig starkt för ett fritt Algeriet mot de franska generalerna i det blodiga kriget där. Och i Paris var vi bokstavligt mitt i OAS terrordåd med bomber och bränder. Tidsandan födde de existentiella frågorna. De diskuterades överallt inte bara på Café de Flore. För min del där på den steniga stranden där Algerietfrågorna oavbrutet ventilerades träffade jag Jean-Marie Gustave Le Clezio (som jag skrev om i bloggen dec 2008). Jag är övertygad om att romanen han höll på med Le Proces-Verbal (Rapport om Adam) hade Camus som en viktig förebild.

Och i Sundre? Grafiskt grå-vitt. Årets första lammungar har kommit hos bonden i söder. Säkert vårtecken!

h1

En dikt bakom tapeten

januari 15, 2010

Rimfrosten var borta i morse. Nu är allt snöigt, nollgradigt januari. De jag pratat med idag vet vad de ska göra ikväll eller i morgon: julgranen ska ut!

Byggarna har tillfälligt lämnat Konsthallen och tagit av taket på snickarboden, vars övervåning isoleras och blir ett Artist-in -residence. Tanken är att här kan så småningom konstnärer bo i samband med utställningar. Nu är allt under presenning över helgen och jag hoppas att vi slipper snö. Bakom tapeten hittade de en skiva mot väggen med blyertsskisser på två hästar och följande vers:

Ljuvt är att somna

när dagen är slut

Somna från alla bekymmer

Drömma – och glömma

det svåra förut

Se solljus när natten skymmer

Vandra djupt djupt in

i drömmarnas land

veta vad ingen vet

Nå allt det med utsträckt hand

det som är evighet

Jag känner igen handstilen, den fanns på väggarna bakom tapeterna litet här och var i boningshuset när vi byggde om. Figges, Signes man. Han levde sista tiden därute i boden. Efter misshandel, alkohol och tre giftemål med Signe blev boden hans ateljé och bostad. Oftast daterade han sina meddelanden men inte detta. Det var nog inte bara lycka på Körsbärsgården.

Nyheten på Svenska Dagbladets kultursida, Ebba von Sydow (Ebbas blogg, Veckorevyn m m) får ansvaret för SVT:s nyhetsbevakning av prinsessbröllopet. Hon är 28 år och umgås i rätt kretsar. Jaha. Jag behöver andra kulturnyheter, sådana som jag igår fick av  Barbro Lomakka (se gådagens blogg)

h1

Mer rimfrost och en liten bok om Botticellis Venus

januari 14, 2010

Rimfrost och sol på morgonen. Barbro Lomakka kom för att se på nya Konsthallen. Hon har ställt ut hos oss tidigare, 2006. Tillsammans med Kim Halle kallade de utställningen Unparadised. (Miltons bok Paradise lost hette så för en tid.) Det är roligt med Barbro, så många tankar och ideer får fart! Hon blir en av sensommarens utställare (augusti) Vi talade om DN:s kultursida, detta deprimerande ämne. Och hon berättade att hennes man Dan Gustavsson brukade kopiera en bra artikel från världens kultursidor och lägga vid hennes frukostkopp…

Hon tyckte jag skall läsa en liten essäbok  från Ersatz Georges Didi-Huberman Öppna Venus som handlar om Botticellis målning. Så jag vidarbefodrar förslaget och återkommer när jag läst. Det är en av mina favoriter bland eldsjälar, Jean Claude Arnault på Forum, som svarar för essä-böckerna. 

På Expressens kultursida kan man läsa att Kändisar pryder telefonkatalogen och att Björn Ranelid blir en av dem man får vila ögonen på – De ställer upp gratis, säger Eniros chef.

h1

Rimfrost i Sundre

januari 13, 2010

En alldeles speciell gåva av vintern är att vakna upp i en värld klädd i  isgnistrande rimfrost. Det händer inte ofta här nere. Men igår kväll svepte dimma in från havet och kylan kom med vinden från norr och vi vaknade i ett vitt sagolandskap där minsta tallbarr var prytt med iskristaller. Det blev en paus i mitt skrivande och jag gick i stället ut med kameran. Ringde dottern Helga inne i Visby som har ett speciellt vinterprojekt. Men där var ingen rimfrost. 

Gotlands Tidningar använder två sidor trycksvärta åt att spekulera kring Inger Harlevis(ordförande i kultur- och fritidsnämnden m m) avgång. Rubriken är ”Jag är trött på Gotland” och texten handlar om att hon ”hotar” lämna ön Reporten har ringt och fått en intervju med henne från Mallorca. Drevet går igen, precis som när det gällde landshövdingen Marianne Samuelsson (samma reporter).

Det är olustigt med situationen vad gäller de båda stolarna hon sitter på i ärenndet med Kammarmusikfestivalen. Men hon är en mycket skicklig och kompetent person och hon brinner för kulturen. Går hon lär det inte bli någon Kammarmusik mer. Ingen Scheja. Säkert mycket annat också som inte blir.

På krönikeplats skriver nyhetschefen att han är trött på politiker som hotar med att flytta när det blåser snålt, han säger att hon sitter på så många stolar att hon kan fylla kongresshallen på egen hand. Och att hon ”fått kalla fötter eftersom soppan med kammarmusikfestivalen drabbar skattebetalarna” och att ”det blir några hundra tusen minus, pengar som kan användas till sommarkollo för barnen” Och så går han på, berusad av sina egna ord. Jag mår illa. Varför är det kvinnorna som förföljs på det här grymma viset? Och att jämföra Scheja med att nu får de gotländska barnen inte gå på kollo? Har man inget ansvar för det man skriver som nyhetschef?

h1

Lågsäsong för kulturen på ön

januari 12, 2010

Jag fick en liten bärbar dator av maken i julklapp. Men den kom först idag fast den varit utlovad till jul. Vi har efterlyst den ett tag. Till slut fick vi veta att godispåsen (bilar) som följde med hade tagit slut. Därför ingen leverans av dator. Vi bad att få den utan godis.

– Men godiset är ju gratis.

– Vi hoppar över det. För oss är datorn viktigare.

Så kom den alltså, med en annan påse godis. Godiset var ganska bra. Det är nervöst att installera och få igång en dator, det slinker gärna ned en handfull bilar…

Vänninan har kalas för väninnorna i Stockholm idag. Jag har till och med hoppat över promenaden trots att solen sken. Men jag åkte in till Burgsvik och köpte mjölk och apelsiner.

Lågsäsong för kulturen på ön. På kommunens hemsida Kulturfönstret står Idag 12 januri: Inga evenemang, imorgon 13 januari: Inga evenemang, 14 januari: Inga evenemang, 15 januari: Inga evenemang, 16 januar: Inga evenemang, 17 januari: Inga evenemang. Därefter är framförhållningen slut. Men jag vet att det är en fin utställning på Fotogalleriet i Almedalen, La dance francaise av Theresia Viska.Visserligen drivs det i privat regi, men ändå. Gå dit!

Staffan Schejas kammarmusikfestival har pågått i 24 år. I år var det tänkt att bli jubileumsföreställning. Men nu verkar den i stället läggas ned. Kommunen vill inte betala det underskott som är för 2009. Det sägs att Malena Ehrnman bodde för dyrt. Bland annat. Det fanns löfte om underskottsgaranti till arrangörerna, Kulturföreningen Roxy från Inger Harlevi, ledamot i Kultudralen, Sankt Nicolai ruin där evenemanget äger rum. Men det vill inte dess ordförande kännas vid. Nu kommer ärendet upp i Kultur-och fritidsnämnden och till dess ordförande. Just det, Inger Harlevi. Hoppas problemen löser sig mellan Inger och Inger. Det är ett av öns allra bästa evenemang sommartid.

h1

Sparkstötting och gamla pjäxor

januari 11, 2010

Isvägar och gnistrande sol. Jag kom plötligt ihåg att vi faktiskt har en spark! Det var fantastiskt att susa iväg på den lilla vägen över alvret mot Kettelviken och havet, behövde knappast sparka alls. Knackade på hos min granne för att säga hej och erbjuda skjuts på sitsen men hon var inte hemma. Backen ned mot havet gick rasande fort! Jag hann tänka, om det kommer en bil vart tar jag vägen, men det är måndag och då åker ingen på ”Vacker kustväg” (den plogas inte om vintern men används till maklig söndagsutflykt) Ingen kom och jag klarade 90-graderssvängen… Sen susade jag vidare i skydd av klintkanten i ost, fortfarande medvind och finast tänkbara isgata (stackars den bilist som skulle ta sig den vägen…). Kom till Hoburgen och Majstre, uppförbacke. Sedan motvind, snön har blåst av vägen/snön töade bort igår, när det var någon plusgrad. Jag ömsom lyfte och bar ömsom körde på en ”med” de 5 km som jag hade kvar. Det var MYCKET motvind. Fick motion och alldeles för mycket frisk luft (säkert träningsvärk imorgon). Kände mig rätt uppiggad och skrev bra. Borde kanske kolla om jag har pjäxorna kvar och pröva åka skidor också medan snön ligger. Men det hänger på pjäxorna. Kanske gjorde jag mig av med dem i flytten hit ned? Jag har aldrig varit en vintersportare, även om jag under skoltiden for med mina skolkamrater till fjällen på februariloven. Men det var skolan som arrangerade och vi for för det mesta ”på tur” (Nösen och Tyin i Norge, Kall och Åre i Sverige) Jag i mina urgamla pjäxor som jag fick när jag var 12 åroch aldrig växte ur. De har alltså hängt med (jag är inte säker på ens att de var nya då jag fick dem, min mamma var av det sparsamma slaget) Hur som helst, de var svarta, fyrkantiga och väldigt varma och man kunde vifta på tårna i dom. Men jag har inte sett till dem här nere. Kanske finns bara minnet kvar…

Vänninnan som nu är i Stockholm, var på skönlitterär lunch på Bonniers, så jag fick litet kulturnyheter via mobilen.