164 medverkande studenter med stora ambitioner. De flesta med fina presentationer, många med förklarande böcker. Och med rätt små medel. Roligt, inspirerande, bitvis väldigt bra! Det är verkligen en KONST ooch FORM FEST. Gruppen kring Jewellry Corpus, Keramik och Glas och Textil i det utvidgade fältet var roligt annorlunda, ofta med japanska förtecken (flera är från Japan) Jag gillade 4 balklänninngar med foton på tyg som sytts upp i putande krinoliner med funkishus, händer, motorvägar..(Johanna Friedman)
En utställning om koppar med en silversked som fått den vackraste koppform i stället för skedbladet och en kopp i huggen sten, en liten glasflaska där koppörat var nyckel till en ytterdörr… (Maki Okamoto).
Anna Timonen, Elin Karlsson, Anna Nordström och Elias Kautsky såg glada ut.
Nina Rasmusson hade format vackra rum i svart och vitt, strängt förenklat, Gräslandet inom oss, dröm och verklighet, rum av poem.
Andra namn som jag lade på minnet är Bernhard Stimpfi-Abeele, Nicolas Ceng, Hiroko Tsuchimoto, Jeanette Dalrot (möbler).
På Aronowitch ställer Dan Wolgers ut, 5 skulpturer som han ställde ut på 80-talet i skilda material. Gemensamt för dem var att de alla dolde en inre mekanism, de rullade omkring på golvet, spottade ut de mynt man la i en springa i dem, alternativt gav ifrån sig en el-stöt… Nu redovisas de på nytt, förlagan sydd och sedan gjuten i brons med sitt textila mönster och med det inre synligt. Som ett överblivet knyte. Allt är samma men olika organiserat. Man är en sladdrig säck med vitt ben och brosk och ett knöligt hjärta i nåt hörn. Objekten och deras historia. Det är något Danne återkommer till.
Såg ikväll Stadsteaterns uppsättning Drottning Kristina av Pam Gems och i regi av Farnaz Arbabbi med Vanna Rosenberg soom drottningen. Enkel scenografi, Stora bokstäver KRISTINA i första akten utbytta mot ALEXANDRA när hon kommit till Rom i andra. Popmusik på engelska, gotiskt svarta kläder i något slags nutida barock. Rätt intressant med bra skådespeleri. Men pjäsen!! Man tar personhistorien enligt programbladet från Nationalencyklopedin och ursäktar sig med att mycket hänt sedan pjäsen skrevs 1975. Men Pam Gems historia finns överhuvudtaget inget belägg för! Personer blandas, Kristina mördar, modern vandrar omkring med Gustav Adolfs penis(!) i ett skrin.. Axel Oxenstierna är svår på småflickor, till påven säger Kristina flabbande att hon har horat genom Europa och han förebrår henne att hon inte förblev vid sin protestantiska tro (!) och stannade i Sverige ooch födde barn. Det är något av det värsta i historieförfalskning jag sett! Ungefär som att Gustav Vasa skulle ha mördat Erik XIV eller att det var Karl X Gustav som var Gustav Adolfs son och inte Kristina…