Min amerikanska syssling

När min farmor var ung emigrerade de flesta av hennes syskon till USA. Där levde de märkligt likt släkten i Sverige. Generation efter generation. Musiken följde syskon,syskonbarn och syskonbarnbarn. Idag kom en av mina sysslingar från Madison på besök. (Hon är yngst bland sina kusiner, liksom jag är yngst bland mina) Hon har varit hos oss tidigare. Följde faktiskt med på flyttlasset när vi för 9 år sedan flyttade till Sundre. Det är hon som fört ihop oss kusiner, som på min pappas sida inte haft mycket kontakt sedan farbröderna dog. (Pappa hade 5 bröder). När syssling Carol var här sist fick jag adress, e-mail och telefon till alla kusinerna och vi börjsade brevväxla. Nu åker hon runt till allihop på nytt. Vi själva har inte träffats under de här åren trots att vi alla bor i Sverige, men vi har i alla fall mailkontakt och utbyter gamla och nya foton. Med det är Carol som kittar ihop oss och får oss att känna släktskap!

I natt stänger Geab ned radiolänken och Sundre, Rute med omnejd och Fårö mister sitt bredband med Gotlands kommuns goda minne. Så vi får se hur det blir med bloggande och e-postande framgent. Några i Sundre provar andra möjligheter utan riktigt bra framgång. Vi har haft bra förbindelse med cyber space i sju år. Men nu tycker Geab att det kan vara nog. Lösningen här är fiberkabel. Men det bygger på att de flesta ansluter sig betalar mellan 25 000-50 000 (?) kronor och snällt väntar något år eller två. Eller flyttar.

 

Skolorna nyttjar Konsthallen

Är det månne en mini-Irene som kom till Sundre, med blixtar, halvstorm och skyfall? Träd och grenar har gått av på träden, några praktfulla dahlior brutits, salladstälten har blåst sönder. Och det blev över en natt betydligt svalare. Har plockat 5 kilo tomater idag. Har någon ett bra recept på tomatröra att frysa in?

Det kommer många skolor på besök, från Konstskolan till gymnasieklasser. Idag Donnergymnasiet och ett tiotal utbytesstudenter(?) från Ryssland. Livliga diskussioner bland Channas tavlor och Brunos. Kul!Donnergymnasiet på konstresa

Även konstnärerna dyker upp, Channa och två vänner häromdagen, Björn Evensen med gäst idag och Björn Keller i antågande.

Boklördag i DN

Författaren och krönikören på DN Bengt Ohlsson har kommit ut med en ny bok, Rekviem för John Cummings. (Albert Bonniers förlag) DN :s förstadagsrecension skrevs igår av Martin Aagård, inte någon av DN:s egna då ju Bengt tillhör ”stallet”. Det var en rätt nedgörande recension. Men idag i Boklördag tog ”de egna” revansch, fyra sidor varav två helsidesbilder på sin krönikör (ja det var 2 mindre också, OCH på boken). Jag blir frustrerad. Bokrecensioner får allt mindre plats i DN, kunde det inte ha räckt med recensionen? Måste Bengt O få bre ut sig på så många sidor? Hur många andra bokpresentationer kunde de sidorna inte ha rymt! Jag vill läsa om olika böcker. Är minimalt intresserad av jättebilder av journalisterna på DN. Inavel och trist. Tappar helt lusten för att läsa boken också. Även fast jag gillade Gregorius.

Varmt och blåsigt, relativt mycket folk här nere. Designakademien besökte oss, Channa med vänner kom  (hon ville se till sina målningar). Nu går sista veckan mot sitt slut med öppet hela veckan. I fortsättningen blir det helger.

Sensommarvärme men turisterna har lämnat ön

Dimman låg tät över ett varmt (över +20) Körsbärsgård i morse. Så lättade den, fladdrade fram och tillbaka. Trädgården trivs i fukten och värman. Upptäckte att även mullbären är mogna nu. Och björnbär och persikor. SMHI tror på ännu en tropisk natt. Det har verkligen varit en härlig sommar! Tranorna flyger högljudda fram och tillbaka mellan havet och vår åker. På vår kvällspromenad sken solen varm ännu vid sjutiden och vi var rejält svettiga efter 1,5 timmes rask vandring.

Norrbonden som skadade sitt öga när han skulle sända sina kor till slakt (de har långa horn) mår bättre. Kanske kan ögat räddas så han får litet ledsyn på det. Ett tag trodde läkarna att det inte alls skulle gå. Det står mycket i gotlandstidningarna om att jordbrukarna lever farligt och är mest olycksdrabbade i jobbet. Ensamma är de också. Norrbonden hade tur, hans syster var hemmavid och kunde ta honom snabbt till Visby och lasarettet. Vi är utsatta här nere när vi behöver akut sjukvård. 

Men säsongen är definitivt slut nu. Idag kom bara 13 till Konsthallen och det är nog dags att stänga om man driver rörelse på södra Gotland.. Detta är sista veckan som vi har öppet vardagar, i september har vi helgöppet i två veckor. Därfter börjar mitt skrivarliv, vilket jag nu längtar mycket efter.

Vad gör man med tio kilo aprikoser?

Aprikoserna mognar på en gång. Har  plockat tio kilo och gjort 12 burkar marmelad. Vi äter färska aprikoser morgon, middag och kväll… Ger bort till alla jag känner… Det är ett litet träd som växer mot garaget. Jag pollinerade duktigt med en vattenfärgspensel men det brukar inte bli så mycket frukt. Nu är dessutom persikorna nästan mogna, men de är inte lika många. Och tomaterna. Det plockar jag 4-5 kilo om dan! Men kaféet behöver tack och lov många.

Det låter nästan som jag klagar och det är inte meningen. Jag tycker det är fantastiskt och underbart med dessa rikedomar som kommer ur små plantor och frön!

Barnbarnen har varit på besök och Jon och jag har vaktat när föräldrarna var på fastlandet. För första gången i år låg jag en förmiddag på sandstranden vid Nore (och byggde sandslott m m). Härligt!   Viktor på stranden och Alvin med mig i Konsthallen . Han gillar Shaun Tans bilderböcker. Själv har jag dessvärre redan läst ut Hundraåringen… Kunde inte släppa den. Vilken bok!

Är hösten på väg?

En mycket lyckad avslutning på vår föreläsningsserie blev föredraget av vår landshövding i torsdags. Frågestunden efteråt blev LÅNG, ingen ville att hon skulle gå… Besök också av Fårös norske välgörares högra hand (som köpte Bergmangårdarna) som ev har nya planer för Fårö. Vi hade ett bra möte här hos oss. Annars är idag den första föraningen av höst, det blåser rejält, har regnat ordentligt och mirabeller och äpplen blåser ned en masse. Hoppas det är tillfälligt och att solen kommer åter. Denna vecka märker vi att säsongen är över för Storsudrets del, även om vi har en del konferensgäster från Visby som hittat hit. Många kommer förbi och tackar för i år, nu reser de hem till Stockholm. Vemodigt förstås. Och som alltid tätnar middagsbjudningarna den här veckan… Men vi har ännu öppet några veckor…

Barnbarnen kom på besök idag, föräldrarna har uppdrag på fasta landet. Det är spännande att se vad som döljer sig i en ett och etthalvt årings huvud. Det är mycket! Fyraåringen inser vi är i mycket ganska vuxen.

Jag är fullständigt absorberad av Jonas Jonassons Hundraåringen som klev ut genom fönstret och förvann. Jag är inte särskilt förtjust i den sortens skrönor och långa roliga berättelser, men detta är undantaget. Jag är helt tagen! Läser hela nätterna!

Landshövdingen kommer till Körsbärsgården på torsdag kväll

Sommarens sista föredragshållare i Konsthallen på Körsbärsgården är vår landshövding Cecilia Schelin Seidegård. Ett drygt år har hon suttit på sin post, ibland har vi kunnat läsa hennes länsstyrelseblogg om åsikter om höghus på Snäck eller som nu senast där hon ger bröderna Schulman en känga efter deras raljerande om hur de dödat en fridlyst snok, någon haverist på länsstyrelsen har egenmäktigt anmält händelsen till polisen där hon påpekar varför det finns lagar om fridlysta blommor och djur och avslutar med ”Vi har inga rättshaverister anställda på länsstyrelsen, de finns annorstädes.”

Orädd och rak och tydlig, så känner vi henne. Men också som en person som ser problemen ur nya synvinklar och föreslår lösningar som kan accepteras av alla. Ett tydligt exempel för oss på Storsudret var den infekterade frågan vid Austre strand.

Kom och lyssna!

Tid: Torsdag18 augusti kl 19.00

Tranorna väcker oss. Sju stycken betar på åkern bredvid oss morgnar och kvällar sen en tid.

Pumporna och mirabellerna skördas

Jag tycker om de stilla morgontimmarna med rensning av ogräs och skördande i trädgården. Just nu dignar det av tomater och pumpor. Helga serverar pumpasoppa i kaféet. Mirabellerna är på gång och jag har gjort årets första franska plommonkaka. Men det går inte att bara drömma sig bort i trädgården. Efter klockan tolv är INTENSIVT. Mycket folk på Körsbärsgården igår och idag. Jag trodde vecka 32 var en vecka då alla lämnade ön? Så icke detta år.

Sjönöd på Medeltidsveckan i Visby och kräftkalas i livräddningsstationen i Sundre

Det är långt till Visby men måndagar är ledig dag på Körsbärsgården och vi for iväg, lockade av Medeltidsveckan. Samtidigt ville vi gärna hälsa på vännen i socknen som nu är flyttad från lasarettet till ett sjukhem. Han är piggare än sist och vi gick därefter till den medeltida marknaden för att se om den är lika bra som förr (det är den). Ringde sonen som efter 26 år ännu är lika engagerad i Medeltidsveckan. Han befann sig med barnbarnet på en kogg i sjönöd till havs! Koggen tog passagerare för en tur à 250:- men besättningen hade inte förstått att det var så blåsigt, resan gick över styr och båten drev med vindarna mot Finland. Det var dålig mobilförbindelse därute till havs. ”Har ni flytvästar”, frågade jag. Han trodde inte det…  Sjöräddningen hjälpte dem i land med boserbåtar och linor. Alvin går iland.

Övriga Medeltidsveckan glömdes bort.

Apropå livräddning. I Sundre finns i mitt tycke Gotlands vackraste plats. Det är livräddningsstationen vid Flisar, där livräddningsbåten Elisabeth Wachtmeister förvarades, en storbåt som byggdes för att rädda människor i sjönöd. I Sundre fanns ett frivilligt sällskap för räddning av skeppsbrutne. Det var socknens folk som ställde upp, 52 personer räddades till livet från Flisar mellan åren 1911-57. Numera har vi fester i det gamla båthuset. I söndags var det kräftkalas. Det är en oerhört vacker plats här i Sundre och en fantastisk träbyggnad med sommargäster och årsboende och vi hade väldigt, väldigt trevligt.

Idag var sommarens mest besökta på Körsbärsgården!

Spökskriveri

Det är tätt med de litterära aktiviteterna på Storsudret. Ikväll hos oss talade Lena Katarina Swanberg om Att skriva andras liv.  Hon och vi blev oroliga över konkurrensen från Burgsviks bibliotek, där paret Zweigbergk-Ohlsson skulle tala. Jag vet inte hur det var på biblioteket men här var fullt, Lena Katarina höll ett mycket intressant  föredrag om hur det är att ikläda sig andras röst och ge det litterär form. Och samtidigt hålla personens i frågas röst. Annika Östberg, Börje Ahlstedt, Gotlands Pigge Werkelin, flimrade förbi, ibland kom hon in på det verkliga spökskrivandet, då personen  är en högt uppsatt politiker/näringslivsman, som själv står som författare (Med hela sin stab av experter som ger info) och då det inte längre är tal om litterär frihet. Allt manglas ut i personens namn och författaren gör bäst i att glömma att hon skrivit boken…

Vi äter pumpor, tomater och bönor från trädgården. Och jag säger till er alla: Aldrig har Körsbärsgården prunkat som i år! Aldrig har den varit vackrare! Kom hit och njut!