Det är något särskilt med venetianska fester. Ofta är inramningen speciell, palats, kolonnader, marmorgolv och kanalerna som kluckar och ger ett glittrande ljus åt interiören. Inte sällan är gästerna från olika länder, staden är verkligen internationell. Och så förstås, maten med sina speciella kryddor, desserterna som inte liknar något annat, vinet som ofta är frizzante. Förr var ofta fest hos Bobo och Helene Ferruzzi i deras gamla hem i båtverkstan vid Zattere. Sedan flyttade de ut till Giudecca och Bobo blev sjuk. Flera av de gamla vännerna, musikerna, finns inte längre men igår hade Helene en riktigt stor fest av den gamla sorten där ALLA var: venetianare, fritidsboende, tillfälliga gäster. Det talades engelska, franska, italienska, spanska och någon slags nordiska. Det är en otrolig miljö för kalas, inomhusgård under tak med utanpåliggande trappa från 1500talet, en stor Sala med kolonner, en trädgård och hemtrevliga rum på övervåningen. Bara ”levande ljus” i kandelabrar och italienarnas stora tjocka ljus med flera vekar i, i olika varma kulörer. Det börjar bli tid för Novissimo, dvs årets vin och först ut är det lätt spritsiga rödvinet från bergen. Och Venedigbornas egen Prosecco. Vi åt mycket gröna rätter, fågel, olika inläggningar och polentarätter, linser och ostar. Efterrätterna var en fröjd för ögat: berg av läckra bakverk och det främsta av allt, meringato, en slags frusen zabbaione med russin i vin, frasig botten och ett berg av maräng uppepå! Denna särskila meringato görs bara på ett ställe i Castello. Måste reda ut var!
Mycket musik och fina samtal till in på småtimmarna. Och natten var mild och disig.
