Archive for november, 2011

h1

Om Evert Lindfors, Björn Keller och Tomas Bannerhed

november 30, 2011

Det kom en fantastisk fotobok med Björn Kellers bilder (de som ställdes ut hos oss i somras) i brevlådan idag. Förlaget  är Xpose Gallery, jag antar man kan beställa boken på nätet. Gör det, den är verkligen en mycket speciell och oerhört vacker bok. Fårö- ett porträtt, heter boken precis som utställningen.

Jag har svårt att lämna Augustprisvinnaren Tomas Bannerheds bok Korparna ifrån mig om natten. Den handlar liksom min egen ännu ej ”födda” bok om Småland och om en tid som är förbi. Tragisk, sorglig, poetisk, viktig. Läs den. För mig är det årets mest välskrivna bok.

Det kom ett vackert brev från Lacoste i Frankrike, Madame Marita Jonsson,stod det på kuvertet. Det var från Evert Lindfors som jag frågat om han kan tänka sig att ställa ut hos oss. Hade en utställning på Akademien i Stockholm för 3 år sedan, den vart lyckad. Men lovade att inte mer ställa ut. Varför inte än en gång, skriver han. Vi är väldigt glada. Han är en fantastisk skulptör!

h1

Ann-Sofi Sidén på Dramaten och Emily Sundblad på Galleri Lars Bohman

november 29, 2011

Hemma igen efter intensiva Stockholmsdagar i olika styrelser. Jag träffade Litteraturutredningens Tomas Lidman med sekreterare för att ge synpunkter kring barnböcker och läsande. Vi sågs på Barnboksinstitutet och jag tror de fick viktig och för dem ny info av dess chef. Jag har hunnit se en del konstutställningar, Turner, Monet och Twombly såg jag med Jon och vi gick runt var för sig och valde varsin favorit av dem tre. Förvånande samstämmiga är vi. Bonniers Konsthall firade 5-årsjubileum och årets stipendiater utsågs. Olof Lindström och Kico Widgren heter de. Danne Wolgers tal i form av poesi till dem båda. Fina! Han borde ge ut sin poesi i bokform. Så gick vi ”konstrondan” till alla gallerierna. Emily Sundblad på Lars Bohman tyckte jag mycket om. En ung tjej som i tjugoårsålderna for till New York, öppnade galleri, Reena Spaulding på East Broadway, har ett band, gör musik, konst… Bilderna är färgstarka och minner på något sätt om Matisse utan att jag kan förklara varför. Färgerna kanske. Mamman är hennes musa. Väldigt fina bilder, jag skulle gärna vilja visa henne här hos oss. Rolig video av Ann-Sofie Sidén om Dramaten bakom kulisserna hann vi också med i Tornrummet på Dramaten.

Möte med Körsbärsgårdens vänförenings styrelse i Stockholm. Årets utställare börjar falla på plats, vi planerar för litteraturaftnar kring tema teater med väldigt speciella uppläsningar.

Nannas lille pojke artar sig, men mor och son är ännu på Lunds Prenatal. Kanske får de resa hem i veckan.

h1

Nanna har fått en pojke!

november 21, 2011

Idag på eftermiddagen kom han, nästan 4 veckor för tidigt, en liten krabat med svart kalufs och en matschvikt på 2790 g och 49 cm.  Modern var trött och glad och överraskad, hon skulle ju spelat en föreställning idag (och tre till i veckan). Jag vet inte hur länge de stannar på sjukhuset (i Lund), Nanna har hepatos och barnet är som sagt för tidigt född.

Idag gör jag nog inget mer…

På morgonen kom dock en av vårens utställare med stora härliga bilder, sedan dök Janica Sörestedt (kulturnämndsordförande) och Maria Modig (kulturchef på ön) upp. Vi har planerat ett möte sedan länge, nu kom de loss båda, det har varit en mild, soldisig oändligt vacker dag och de förundrades över allt som ännu växer och blommar i trädgården (krassen längs hela muren mot Konsthallen). De är glada och entusiastiska. Vi bestämde en kulturfrukost här på Körsbärsgården i vår.

h1

Senhöst i trädgården och träff i litteratursällskapet

november 20, 2011

Träff i vårt lokala litteratursällskap. Vi läser Selma Lagerlöf och diskuterar våra favoriter i hennes författarskap. Jag har inte varit med på ett tag och är inte lika förberedd som de andra men jag har nog läst det mesta som hon har skrivit även om det är ett tag sedan nu.

Helgen har annars ägnats åt trädgården. Det är vackra gul-bruna höstfärger, sidensvansarna dyker upp i hundratal och sätter sig i samma träd och pinglar. Jon och jag gödlar med grannens välbrunna gödsel och ansar det sista för vintern. Komposten grävs om och blir förhoppningsvis fin jord till sommaren… Det är ännu milt och väldigt roligt att vara ute. Fyra-fem timmar om dagen blir det lätt.

Väninnan från Stockholm är åter på ön och vi tar långa promenader. Stimulerande att gå och att prata.

Skriver en del.

Om kvällarna läser jag Evert Lindfors som jag hoppas kunna ställa ut i vår hos oss.

h1

Om Lotte Möllers ”Begravningsboken”

november 16, 2011

Det finns nätter då jag inte somnar. Inte många, men ändå. I går natt började jag läsa Lotte Möllers Hej då! Begravningsboken. Bortsett från titeln och bokomslaget som jag tycker är riktigt dumma och säkert tillkomna på förlagets marknadsföringsavdelning, så är det en bok som jag rekommenderar till alla. Jag sträckläste och lade den inte ifrån mig förrän jag läst ut den. I någon mån bidrog väl att jag just varit på begravning och att jag vet så litet om hur det går till. Formalia. Vem bestämmer vad (prästen, den som tar hand om, Fonus?). Vad är obligatoriskt enligt lagstiftning? Varför tar det så lång tid mellan död och begravning? Såna saker svarar boken på. Jag får veta att det bara är i Sverige som vi skjuter på begravningen (3 veckor upp till 2 månader, för att alla ska kunna komma och det inte ska behöva vara nåt sammanträde eller kurs som man missar) I katolska länder begravs man senast 3 dagar efter dödsfallet, i Norge, Danmark och Finland är lagstadgat att den döde ska begravas inom en vecka. Men i Sverige kyler vi ned eller djupfryser och väntar.  Det är inte bara sammanträden som är i vägen, en läkare ska ha tid och fastställa att den döde verkligen är död, prästen ska ha tid att boka in begravning ( i små församlingar kan det kanske bara ske en bestämd dag i veckan), prästen ska så se till att han/hon har tid för själva begravningen. Liksom klockarn och kantorn. Och alla sörjande. Den lokala tidningen behöver lånd tid för själva annonsen. Det finns enligt boken en begravningsbransch som skulle kunna jämföras med äldrevården, läs Carema. Man bör tydligen ta in offert och kolla densamma. Mycket av det som begravningsfirman tar upp är gratistjänster som ändå utförs av kyrkan och som vi betalar för med kyrkoskatten. Och den döde far hit och dit i olika bilar, från hemmet om han/hon dog där, till lasarettet och läkaren, till kylrummet, tillbaka hem och sockenkyrkan… 

Lotte Möller berättar också om hur det var en gång. Det är inte länge sedan. Då det var likvaka hemmavid och alla i socknen kom för att ta farväl (och kanske få en snaps till tröst), då begravningen var efter några dagar och släkten verkligen kom fast det ännu inte fanns mejl och mobiler. Och man efter begravningen hade gravöl som alla gästerna bidrog till och som kunde vara i flera dagar och där sång och diktläsning hörde till. Och gråt och glädje.

DN recenserar boken idag, En välkommen handledning i konsten att säga farväl är rubriken. Recensenten avslutar med orden ”Jag tror jag ska lägga Hej då i Vita arkivet.” Det är där man eventuellt hittar ett ord från den döde om hur han/hon vill att begravningen ska göras. Det kan inte vara fel med litet handledning.

h1

Kura skymning

november 14, 2011

Kura skymning kallas ett evenemang som alla bibliotek i landet har den här veckan. Ett tema har fastställts, i år Humor, och två författare har valts ut med specifika texter. En av dem är Mikael Niemi och hans text är från Populärmusik från Vittula. Jag blev ombedd att läsa på vårt bibliotek i Burgsvik. 23 personer kom och det var vad det lilla biblioteket klarade. En härlig kväll när jag läste högt, vi diskuterade, och jag även pratade om min och Helgas bok om Körsbärsgården.

Jag tror det var en bra uppslutning. Kanske hade det inte kommit så väldigt många fler om evenemanget varit utannonserat i de lokala dagstidningarna. Det är ändå ett problem. Det finns nämligen en kommunal veckoannons införd varje måndag om vad som händer på stadsbiblioteket i Visby. Förr tog annonsen upp allt som hände under veckan på alla biblioteken på ön. Den betalades av stadsbiblioteket och länsbiblioteken. Men länsbiblioteken har sådana besparingskrav på sig att de inte kan annonsera. Kanske tänkte man att den lokala samordnaren i Hemse skulle kunna skicka mejl till låntagarna och sätta in en blänkare om aktiviteterna i Gotland just nu, evenemangen dag för dag i tidningarna. Problemet är att även de personer som jobbade med detta sagts upp. Alltså: Inga evenemang annonseras utom de som äger rum i Visby. Som allt annat på vår ö. Det finns bara medel för Visby, landsbygden raderas. Numera är stadsbiblioteket och länsbiblioteken sammanförda till samma organisation (och ekonomi), stadsbibliotek och länsbibliotek  är ett. Men inte när det gäller annonser!

Nu kommer det ju folk ändå till aktiviteterna på landsbygden, de är ju rätt få vintertid så det går väl via hörsägen. Men det är dålig kommunal politik. Om man vill ha en levande landsbygd. Fast det kanske man inte bryr sig om längre.

En röd måne lyste när jag for milen in till Burgsvik. Mötte 8 bilar (förmodligen sådana som var på väg hem från jobbet i stan?) Strax före nio återvände jag till Sundre. Ingen mötande bil.

h1

Barnbarn på besök i dagarna tre

november 13, 2011

Snart är trädgården nedklippt för i år, vi håller på och gödlar med grannens överskott och det ser lugnt och rofyllt ut. På bordet en jättebukett med dahlior ; jag har tagit upp en hel del knölar nu. Men kålen, salladen och mangolden står kvar i landen och frodas. Det har varit frost ett par nätter nu med fina soliga dagar. Jon och jag har tagit hand om barnbarnen i Bro. Heltidsjobb och väldigt trevligt. Igår var vi alla utomhus hela dagen, de har väldigt roligt i trädgården. Idag plockade vi slånbär till julens likör nere vid Rivet. Föräldrarna är på Medeltidsuniversitetet på fasta landet. Dottern Nanna klagar i sluttampen av graviditeten, hon är tung och trött, (men spelar ännu teater, 4 föreställningar kvar) Helga deltar i vildsvinsjakt på Sardinien med kameran i högsta hugg och ikväll tror jag det är vinfest och provning av årets Novello. Agnes har just kammat hem pris i Tidskriftsgalan som var häromkvällen. De lever olika liv.Barnbarnet har hittat fynd från fastrarnas barndom.

Om kvällarna läser jag nu Tomas Bannerheds Korparna som utspelar sig i Småland på 70-talet. Återkommer om den.