h1

Om två författare: Nordiska rådets pristagare Einar Már Gudmundsson och nästa års jubilar, Martha Sandwall Bergström

april 17, 2012

Någon gång läser jag i Peter Englunds blogg för att veta vad de har för sig på Svenska Akademien. Nu har de delat ut Nordiska Rådets pris. Till Islands Einar Már Gudmundsson.  I sitt tacktal citerade Einar Tomas Tranströmer:

Vi ställde upp och visade våra hem
Besökaren tänkte: ni bor bra.
Slummen finns invärtes i eder.

I de orden uppenbarar sig ordens sanning, dess kärna av liv som inga andra former förmår uttrycka, menar Gudmundsson. ”Ingen vet vad som gör dikten till innehavaren av den sanning som inte kan formuleras med andra metoder. Vare sig filosofin, teologin, logiken eller mindre politiken kan säga den sanning som dikten uttrycker på ett skenbart enkelt sätt. För det krävs magi, språkets magi. Dess magi bygger på tankeförmågan, men en dikt uppstår när tanken och känslan förenas…. Inte mycket i poesin har nyhetsvärde. Trots det dör många på ett sorgligt sätt på grund av bristen på det som finns i den”, skrev en annan poet, William Carlos Williams, som var läkare och visste exakt vad han talade om. Det säger betydligt mer om nutiden än om poesin, att det är få som söker sig till den. Poesin får inga högre siffror i opinionsmätningarna och den har länge varit arbetslös i ytlighetens samhälle. Men detta säger inte allt, för poesin kan vakna till liv under de märkligaste förhållanden och återfå talförmågan, inte helt olikt folkliga protester. Det är lätta att påstår att jag är en drömmare, men jag är inte den ende. Poesin är en kamp mot tomheten. Den är sökandet efter innehåll i livet. ”

Jag har en vän som ser poesin i tingen. Hon hade mitt vernissagekort från Björn Evensens skulptur på väggen . -Den fullständigt nockar mig, säger hon. -Han får mig att se rakt igenom livet.  Och så var hon ledsen över att hon inte fått se verket och jag tröstade henne med att det står här på Körsbärsgården. För eviga tider…

 Nästa år, 2013, är det 100 år sedan Kulla Gullas författare Martha Sandwall Bergström föddes. Hon borde firas ordentligt men blir det så? I dagens kommersialiserade tonårsvärld är det nog inte så inne med arbetsklasskildringar från torparliv i Småland.  Dessutom skrivet på småländska. Hon var en mycket populär flickboksförfattare Martha för 50-talets tonårsflickor. Men blev också hårt ifrågasatt av kritikerna som inte såg hennes sociala patos. Bara en söt och oändligt god Gulla som slet i potatisåkrarna för att torparfamiljen som hon var tjänstehjon hos, inte skulle svälta ihjäl. Jag hoppas  hon kommer att firas rejält. Är inte ens säker på att Bonniers håller böckerna vid liv. För mig var hon en poet, när jag var i tonåren.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: