Archive for januari, 2013

h1

Vart tar alla bloggare vägen?

januari 15, 2013

När jag började blogga, det är nu tre år sen, följde jag några andra författare, Eva Ström, Bodil Malmsten. Jag börjar tro att alla har givit i nyårslöfte att sluta. Tråkigt tycker jag. Kanske började de före mig, kanske har de tröttnat för att bokprojekten är viktigare.

Idag tog vi 2012 års sista färska tomater i ratatouillen. Tänk ändå att de räcker så länge när man drar upp plantan med rötterna och hänger dem upp och ned… Nu finns bara några matpumpor och litet kål av det färska kvar. Tycker ändå att vi närmar oss självhushållet på för det som man kan odla.

Apropå slut: Boken som jag skriver om Björn Evensen börjar också närma sig ett slut. Texten är granskad av min gamla redaktör (som gått i pension men ställer upp), bilderna är fixade av Helga. Nu återstår nästa dotters arbete med layouten. Hoppas hon får tid…

h1

Att gå är kulturhistoria (enligt dagens DN)

januari 14, 2013

Jag frågade en gång en Venedigbo efter vägen till Fortunymuseet och fick det oväntade svaret: – Det beror på om du vill komma dit snabbt eller om du vill gå den vackraste vägen. En debattartikel i dagen DN tar upp promenerandet som kulturhistorisk handling, från Rousseau och 1700-talet till dagens W G Sebalds Saturnus ringar,  som handlar om att promenera längs med Suffolks kust eller Per Wirthéns  Där jag kommer från (2010) som handlar om att vandra till Årsta. 

Att gå kan vara en medveten handling med estetiska, ideologiska och tom politiska förtecken, menar artikelförfattaren. Vandringen är ett mode bland andra, ungefär som att träna eller gå på en speciell diet. Fast med ett innehåll. För är man på vandring, och dessutom försedd med lämlig App så kan man dessutom lära sig en massa saker från förr under färdens gång. Åtminstone om man bor i Stockholm. Många hus är skyltade och man trycker bara in ett SMS i mobilen och får veta allt om husets historia. I appen Walkwalkwalk berättas om affärer som inte längre finns eller ett bageri med doft från femtiotalet. Sen finns mer aktiva navigationskartor som uppmanar en att följa efter en person i två minuter eller gå upp i högsta huset man ser.

2013-01-12 12.37 rapphöns 2Här i Sundre går jag för att få vara ute och koppla av från mitt skrivande för en stund. Ibland glömmer jag var jag är. Men ofta är jag uppmärksam, ser hararna, örnen och som idag rapphönsen. Havet som skiftar färg och tempo. Nyanserna i det grå och vita landskapet. Vindens sång. I Stockholm blir ofta människorna påtagliga, jag hör (och skriver ibland upp) allt som sägs längs Väster Långgatan eller på 76:ans buss mellan Skeppsbron och Värtahamnen. En promenad i vardagen, på landet och i staden. Vitsen är att slippa mobilen och alla hjälpmedel. Att bara då och då få vara för sig själv eller med någon. Uppmärksam på allt som finns alldeles nära.

h1

Om Gösta Sörman. Och om Sven

januari 11, 2013

Gösta och Sven Sörman levde med sin mamma Emma på en gård här i Sundre. Fadern dog när de var 12 resp 6 år och för dem var det bara att efter bästa förmåga ta itu med de sysslor fadern hade och hjälpa till (det fanns också två äldre systrar). De blev kvar på gården, gifte sig aldrig. Nu är båda döda, det var begravning för Gösta idag i Sundre kyrka. Han blev 87 år.

I rykande snöoväder fördes kistan ut till den nygrävda graven intill brodern som har en båt ristad på sin grav. Prästen talade om hur det är att växa upp i ett landskap som i Sundre. Med havet framför sig från det att man vaknar på morgonen.  Himlen som oändligheten över sig. Att leva ett helt liv med så mäktiga naturintryck. Det var inget romantiskt liv, de levde enkelt och fick arbeta hårt för att klara sig. Men säkert hjälpte det att bo som de gjorde, med havet intill, vart man såg. Jag talade ofta med Sven om det, att leva med havet intill. Att alltid se det, känna sältan i luften. En slags mäktig kraft i ens närhet.

Det är väldigt tomt efter Sven. Nu finns inte heller hans storbror. Jag gjorde ett reportage i en tidning i samband med En dag i Sverige, när många fotografer dokumenterade händelser den dagen, den 3 juni 2003. Kl 1 var jag tydligen hos Sven och Gösta. De hade just satt 450 löpmeter potatis. De låg inte precis på latsidan…bröderna sörman

h1

Konsthallen slutbesiktigad och nytt kalas

januari 11, 2013

Igår var slutbesiktning av Konsthallens tillbyggnad, den gick bra. Nu återstår att fylla salarna… Vi öppnar 9 maj och inviger tillbygget 6 juni. Två datum att hålla i minnet!

På kvällen var nytt kalas, nu för alla som deltagit i bygget. Tolv män och Helga och jag. Väldigt trevligt. byggkalasSent om aftonen tilltog blåsten vinden vände och kom från norr och regnet blev till snö. Idag befinner vi oss i en vit värld och snöandet bara fortsätter. Får se om plogbilen hittar hit ned till Sundre. Jon ska till Visby med slutbesiktningspappren och stannar hos nyinflyttade sonen med familj över natten och sätter upp bokhyllor.

h1

Dan före dan, dvs slutbesiktningen

januari 9, 2013

Konsthallens tillbyggnad ska slutbesiktigas i morgon. Det är verkligen bråda dagar. I morse kom litet snö och det var ännu saker att göra på taket! De lever farligt, byggarna däruppe! Allt gick väl, snön slutade och det lilla som kom, smälte raskt undan. Små gjutningsarbeten kring ramp och annat skulle också ske i snögloppet. I morgon kl 1 är slutbesiktning. Måste säga att arbetena gått väldigt bra och att de flesta insett och lojalt ställt upp på pressat schema i nov-till idag. En ledamot i Vänföreningens styrelse kom på besök (och inspektion). Roligt med så aktiva ledamöter!

Ny middag imorgon kväll. Nu för alla som varit med om bygget. Femton byggare runt bordet och så Helga och jag!

h1

Sundrekalas

januari 8, 2013

Idag var det dags för årets Sundrekalas, en bra dag för fest, snöglopp och blåst ute och 2 plusgrader. Men inne var varmt och väldigt härligt är det att träffas alla i socknen och prata om framtiden och om förr i tiden. Jag inser att jag vet mycket mindre om vad som är på gång en exempelvis de som bor några gårdar bort. Intressant att höra historier om hur det var förr, om dem som en gång bodde här…

Helga fick telefon från fotografkollegan Kalle Melander som har ett projekt att fota Storsudret Han ramlade in mitt i vårt kalas och fick del av socknen ”vardagsliv”. Han stannar några dar och fotar i Sundre och fortsätter sedan uppåt. Ska bli spännande att följa! En Sune Jonsson på Gotland…

Själv glömde jag förstås att fota. Hade för mycket mat i huvudet.

h1

Staffan Rasjö och Martin Ljunggren på Hölö Kyrkskola

januari 7, 2013

Vi fick ett sms om en utställning kring Martin Ljunggren på Hölö kyrkskola och att vi borde titta på den. Och väldigt impulsivt tog vi båten kl 7 i lördags, for till Stockholm och vidare till Hölö utanför Södertälje. Det visade sig att det gick att åka pendeltrafik och buss nästan ända fram. En fin resa en lagom kall vinterdag, snön låg kvar utanför Stockholm. Det är Staffan Rasjö, en av vårt lands mera dolda konstsamlare som vi träffat några gånger hos oss när Laris Strunke ställt ut, som är ”pappa” för verksamheten. Har gillar också Martin Ljunggren och har ett 7o-tal verk av honom. Nu har Anders Nyhlén i Utterberg gjort utställningen voch den ger en fin bild av konstnärsskapet under hans sista 20 år. Väl värt resan! Martin hör till dem som tidigt for till Gotland, etsablerade sig nere på Storsudret, boode här i nästan tjugo år och som sedan återvände till fastlandet. Vi har tidigare tänkt på att göra en retrospektiv över honom och tänkte att det skulle vara spännande att se en större utställning med honom. Roligt också att se Staffan Rasjös ”skötebarn” Hölö kyrkskola.martin ljunggren