Tryckta skrifter

Åter igen har jag haft datastrul. I väntan på att experten skulle klara att återuppväcka den ännu en gång började jag städa bland bokhyllorna och upptäckte att det var ingen större ordning på mina publicerade artiklar. Så jag rev ut dem bland sparade tidskrifter, satte i pärmar i den ordning de publicerats, och blev intresserad. Här är ditt liv, tänkte jag. Såg ett slags mönster med engagemang i restuaureringsfrågor, mot rivning i Uppsala på 70-talet, mycket museipedagogik i början av 80-talet, VIKINGALIV på Fornsalen! (museilektorstiden), oerhört mycket byggnadsvård och ekonomi från mitten av -85 tillsammans med Kultur-turism (Där föddes idéerna med Medeltidsveckan!) Luftförsurning under sena 80-talet, sen en djupdykning in i UNESCO och världsarvsfrågorna där jag skrev flera av Sveriges ansökningar och utvärderade ansökningar runt Östersjön (och ända bort till Puerto Rico).  Så där gick jag på. Ser att jag skrivit och medverkat i 37 böcker, ansvarat för , deltagit i knappt 30-talet utredningar/handledningar, skrivit cirka 150 artiklar i dagspress/tidskrifter (inklusive recensioner). Det är mer än jag trodde. En del hade jag glömt. Några har jag inte längre kopior på. Vad gör man av allt detta???
I min strävan att ordna, ramlar jag på tusen och åter tusen diabilder från åren på ön. Många ruiner i Visby som numera är stiliga bostadskomplex, härliga inredningar från landsbygden som är bortspolade och sannolikt numera vackra sommarhus. Det känns som om jag ibland levde i ett annat århundrade. Men att ordna diabilderna med årtal kommer att ta längre tid än jag just nu har lust att avsätta…

En vän lät mig läsa sin biografi, som jag tror han skrev till barnbarnen så att de ska veta vem han är och vad han gjorde. En fantastisk liten bok med personen i sitt politiska centrum och allt det han trodde på och deltog i. Kanske var det boken som fick mig att börja titta på Mitt liv. Och eftersom en viktig del har varit skrivandet så blev det där jag började..

Tillbaka till det normala, grått och grönt. Men så kom Modern Psykologi

Snön blev kortvarig och jag är tacksam för det. Förhoppningsvis hinner vi genomföra litet av våra byggplaner innan snö och kyla. Men ännu har vi inte hört något från Byggnadsnämnden om vår ansökan. 8 veckors absolut tystnad. Vi får se. Det upphör aldrig att förvåna att det är så lätt att nå öns beslutande, landshövding, regionråd, chefer. Och så extremt svårt att få fatt på en handläggare. De svarar aldrig på telefon, finns inte på sina rum, svarar inte på e-post…
Rolig notis i gårdagens DN (som vi på Gotland numera läser dagen efter..) om tidskriften Modern Psykologi som skribenten Jonas Thente beskriver som: Det mest uppstressande som man kan läsa. Allt som man mest brukar köra på autopilot blir här föremål för närgånget granskande. Och det är inte de mer populärkulturella självhjälpsguider som kolporteras litet varstans och skiftar från dag till annan. Nej här är det på riktigt. Vetenskapligt förankrat och ändå försåtligt lättläst. En hemsk och oumbärlig tidskrift”. Jag kan bara hålla med. Sveriges bästa och mest aktuella! Läs den!
Och om man inte får nog av analytisk ångest så kan man ju köpa Karl Ove Knausgårds nya essäsamling, Sjelens Amerika, där han håller domedag över vår tid. Och sig själv. Han penetrerar erfarenheten man få genom att leva och ställer det mot dagens värld av fiktion, konstlade världar, bilder och erkänner att han är djupt reaktionär: ”hade jag fått bestämma hade vi inte haft bilar, inte TV, inte internet, inte genteknologi, ingen industriell djurhållning och ingen hade vetat vad globalisering, urbanisering och centralisering var..”
Även jag kan drömma och längta tillbaka till en annan tid, där det fanns tid att tänka, reflektera, samla erfarenhet för sina ställningstaganden. Då livet gick långsammare. Jo visst, vi var utan bil när de första barnen var små, ingen TV… Vi köpte grönsaker av en odlare som stod på torget på lördagarna och i affären var köttet gotländskt och fiskhandlaren hade själv hämtat fisken på morgonen..

Och ändå blir jag så himla otålig nu, när jag inte får tag i en handläggare hos Region Gotland. Fast det förstås, förr behövde man förstås inte vänta 8 veckor…

Årets första snö

Under många år kom ingen snö. Gröna vintrar, jag trodde att det var så på Gotland. Nu har det varit långa, ganska kalla och även snörika vintrar under ett antal år. Jag har tagit fram sparken och kört Sundre runt. Men hoppas ändå att slippa snön. Igår kväll kom jag hem från en resa Stockholm-Paris. Jon mötte på flygplatsen och vi åkte hem i ett snöande och trafiklöst Gotland. Två personbilar och en plogbil Visby-Sundre, nästan tio mil. Sista milen innan hemmet fanns två hjulspår och på sina håll hade snön lagt sig i vallar, på andra var barmark. Hörde plogbilen komma strax före halv två. När får en plogbilskörare sova? Idag har varit absolut stilla och sol. Jag har tagit in de flesta kålplantorna, unnar inte hararna det. Tog en långpromenad till Vamlingbo. Vackert och tomt.