Vilken underbar höst vi har! Än så länge över tioplus-strecket, soligt ofta ganska stilla. Jag klipper ned i trädgården, har skördat det mesta av tomater, pumpor. Men än så länge står alla olika sorters kål och prunkar. Sallad sådde jag på nytt i september och den kommer fint…
Jag måste nu lägga om mina långpromenader, när jag går ut vid 3 hinner det bli mörkt innan jag kommer hem. Ofta går jag Hoburgen runt eller ned vacker kustväg och längs havet. Sällan jag möter någon så här års, även om en och annan varit nere i sina hus över höstlovet.
Över helgen var jag i Stockholm, hade en biljett till Mats Eks uppsättning av Svansjön. Marie-Louise Ekman har gjort kläder och scenografi. Ett fantastiskt äventyr med androgyna kalhövdade svanar utan tåspetsskor och en hisnande andra-akt som sprakar i starka färger och med oväntade tygshok som höjer temperaturen. Kungliga baletten är alltså barfota, fysisk, stark, temperamentsfull; hovkapellet frigör dansarna, förvandlar dem. Som publik drogs vi med, dans och musik blev en fysisk upplevelse. Omtumlande. Så gick ridån ned och vi stod där och applåderade och applåderade och kunde bara inte släppa musiken, dansen, färgerna….
Nästa dag en lång färd i buss ut i det uppländska höstlandskapet till Klara Kristalova. Fin stund i ateljén, som hon ritat själv utifrån sina behov, där kvällsljuset letade sig in mellan tallarna och orangeriet, reflekterade i sjön.. Hon målade en av sina skulpturer, jag gick omkring… Hon kommer att ställa ut hos oss i sommar, en liten miniutställning i Skulpturgalleriet. Den STORA får avvakta.