h1

November

november 1, 2016

Idag är första november. Det är höstlov (när jag var liten var det potatislov, dvs man tog upp potatisen), det regnar och är tio grader. Kraftig vind från sydost, dis över åkrarna, bara siluetten av Sundre kyrka. Har försökt ändra mina promenadrutiner från sen eftermiddag (det blir för mörkt) till förmiddag, men idag fick jag vända, blev för blöt.
Har nu äntligen plockat in alla tomaterna, de sista (det är många!) får eftermogna i köksfönstren. De sista äpplena plockade jag av igår. Det mesta är nu avklarat i trädgården, men än återstår några arbetsdagar om det skulle råka bli sol och stilla….img_7563
Även den sista ”flyttfågeln” har lämnat ön. Helga kom på kort besök från Sardinien för att hämta sin nyinköpta bil (stor med lastkapacitet) Tanken är att hon på nytt ska bila genom Europa till våren med bilen full av olivolja och egna inläggningar. Tänker på några underbara novemberdagar förra året då det var stort födelsedagskalas i Cuglieri och då Jon och jag stannade kvar och skördade oliver. Det lär vara +20 och sol där just nu. Förstår att hon återvänder raskt.
Jag läser Linn Ullmans De oroliga. Den handlar om föräldrarna, Ingmar Bergman och Liv Ullman och om barnet emellan, älskat men övergivet, ett barn som inte vill vara barn, som vill bli vuxen så fort som möjligt. Dåtid och nutid blandas, reflexioner och faktiska händelser. Boken uppstår när fadern tid håller på att rinna ut, den uppstår som ett överenskommet ”arbete” de ska göra, en intervjubok. Men det är redan försent, fadern är på väg in i glömskan, är förvirrad, lätt dement. Samtalen bandas men är av usel kvalitet, det blir inte det som de hoppats på. De här samtalen, 6 till antalet, återkommer med mellanrum i boken. Däremellan spinns en poetisk väv av minnen, oro, rädslor. Det är en oerhört stark bok, egensinnig som trots den smärta den lyfter fram i relationen barn- föräldrar, rymmer mycket kärlek inte minst till den döende fadern. Läs den! För mig är den årets starkaste bok.

2 kommentarer

  1. Tack Marita för fina lägesrapporter från Sundres vindar vidder o våta väder och trädgårdens sista vibration innan vintervilan. Förundras över den milda hösten som ännu lockar till ljuvliga vandringar på Närsholmen där sommarens betesdjur fortfarande njuter
    gräset o en blåklocka här o där.
    Önskar allt Gott
    Kram


  2. Nu har allt fått ett fint snötäcke på sig. Grönsakerna tål det, värre med krasse och sammetsblomster…



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: