h1

Från Biennalen i Venedig

maj 17, 2017

Biennalen i Venedig för 57 gången

 

Vill man studera samtidskonst är Biennalen i Venedig den rätta platsen! Redan 1895 startade verksamheten och har därefter pågått vartannat år och stadigt växt i omfång. Närmare en miljon intresserade letar sig till utställningarna under det halvår som de pågår.

Årets Biennal startade 13 maj och pågår till 26 november, 120 konstnärer fyller de olika paviljongerna i Giardini och den gamla hamnens, Arsenalen, otaliga byggnader. Också många av palatsen i Venedig används för utställningar och uttryck inom konst, musik, dans, teater och film.

Biennalens kurator är Christine Macel från Frankrike, temat, Viva Arte Viva,

ser hon som en resa in i konstens värld med nio teman längs vägen. Konstnärernas böcker, Tiden och oändligheten är inriktningen i huvudsbyggnaden på Giardini, på Arsenalen följer olika rum som Glädje och rädsla, Det allmänna, Jorden, Traditioner, Shamanism, Dionysos, Färger.

Mitt intryck är att man måste vara påläst för att förstå hur de olika rummen hör ihop, Macels konstnärer hör inte till de mest etablerade, i några fall är budskapen mer intressanta än de konstnärliga uttrycken. I ländernas paviljonger är det precis tvärtom, här är det konsten som knockar besökarna med kraftigt expressiva former. Den ryska paviljongen på temat Theatrum Orbis helt i vitt med myriader av vita skulpturer av Grisha Bruskin, Storbritanniens byggnad fylld av Phyllida Barlows kolossala skulpturer av plywood, papp och cement lämnar ingen oberörd. I Polens paviljong huserar Sharon Lockhardt som är aktuell på Gotland och BAC i Visby senare i år.

Den i särklass starkaste utställningen denna gång är inte i Biennalområdet utan i ett av Venedigs palats. I Palazzo Fortuny finns den konstsamlaren Axel Vervoordt från Belgien för sjätte (och sista) gången med fyra våningsplan på temat Intuition. Bottenvåningen upptas av sex stenstoder i mänsklig storlek med cirka 5000 år på nacken, från Saint Sernin I Frankrike till Mali i Afrika. Och de allvarliga stenåldersfigurerna har ett urryck som går igen hos dagens Jean-Michel Basquiat på väggen intill! Anish Kapoors White Dark, speglar evigheten i en vit svär samtidigt som Ann Veronica Janssens installation med vattenånga drar betraktaren in i det okända. Musik, dans och Art Performance avlöser varandra på de olika våningsplanen, verk av samtidens främsta förklarar begreppet intuition, El Anatsui från Ghana, Tapies, Uecker, Shiraga, sida vid sida med Marina Abramovic, afrikanska masker eller en tjuringa från Australien.

– Intuition är en egenskap man har, den kan inte förvärvas, menar Vervoordt. Hans far som handlade med hästar, såg genast en blivande champion, sonen ser sammanhangen i konsten.IMG_9066

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: