Archive for december, 2019

h1

Prunkande december!

december 22, 2019

Med förundran upplever jag vår vinterträdgård: Här prunkar grönkål, rödkål, savoykål, brysselkål, broccoli. Idag upptäckte jag plötsligt några stora fina blomkålshuvuden! Trodde de var uppätna av sommaren kållarver. Och så finns purjolök, persilja, jordärtskockor. Sallad och koriander tittar upp.

Klimatet är märkligt…

Vi har  i alla fall försörjning av det mesta i grönsaksväg. Paprika och aubergine tog jag in i växthuset, där hänger även tomater som eftermognar på sina stjälkar. Och alla matpumporna.

Annars är Sundre som det brukar vara i december: svanar flyger i flockar om tio ned mot havet, vid Rivet hörs sälarna, gott om räv (även i trädgården är de då och då), örnarna är åter synliga (var håller de hus om sommaren?) i träden hörs tusen silverklockor, det är sidensvansarna det…

Vi har åter tid att prata med varann när vi rör oss ute i markerna, sommaren är så stressig.

Idag var vår sista öppetdag för i år i Konsthallen. Nu stänger vi för ett tag, nästa gång vi öppnar blir 23 februari, då det är gudstjänst, kören och semmelkaffe.

En riktigt GOD jul och ETT GOTT NYTT ÅR. 2020. Fint tal!

Och på juldagen är det traditionsenligt julotta kl 7 i Sundre kyrka

h1

Ett av Visbys flagg- skepp, Konstmuseet, stänger

december 10, 2019

Är konsten den näring som behövs för att Gotland ska växa?

En onödig fråga egentligen, konst, kultur och natur är ofta avgörande för dem som tänker flytta till Gotland. De vet att det ger ett bättre, rikare liv. En mening. Varför lyckas vi inte få våra politiker att förstå konstens potential också ur ett näringsperspektiv? Att framtiden, tillväxten på Gotland ligger just här, i konst och kultur?

När jag flyttade till ön i slutet av 70-talet drog alla hit. Christer Hall och Bryggeriteatern, konsthantverkskollektiv som Flors i Burs, konstnärer som Channa Bankier. Här var billigt att bo, landsbygden gav arbetsro. Så fortsatte det en tid; Ingmar Bergman valde Fårö,  Lars Norén, Mamma Andersson, Jockum Nordström och Danne Wolgers norra och östra ön.

Men strömmen av konstnärer sinar. Idag är livet på ön tuffare. Landsbygdens service minskar, det är sämre bussförbindelser, lanthandel, skola och dagis stänger. Nu naggas även konsten och kulturen i Visby.

1988 öppnade Gotlands Konstmuseum. Ön lyckades få en av de främsta till chef, Jan Brunius från Röhska i Göteborg. Programmet var digert, inhemska konstnärer varvades med det senaste utifrån, på luncherna var konserter. Huset var ofta fullt!

För en månad sedan stängdes det på obestämd tid. Huset måste klimatanpassas trots att det har fungerat som skola i 150 år och som museum i 30. Har vi drivit energibesparing och tätning av allmänna lokaler för långt? Museer runt om i landet har samma problem. Det är begripligt för Moderna museet med konst som närmar sig miljardbelopp. Men måste det gälla överallt? Är inte Konstmuseet i första hand en arena för det som görs på ön med inslag av de nyaste förmågorna, det som väcker tankar om vår samtid? Behövs samma standard? Är verkligen alternativet att stänga helt?

Museet hoppas att publiken ska hitta konsten på alternativa platser, tillfälliga ”Pop-ups” på några dagar på oväntade platser. Kanske kan tanken lyckas, leda till något bra. Men finns publiken kvar? Jag tror för att konsten ska växa och frodas krävs många arenor. Då, 1988, fanns förutom Konstmuseet, gallerier som Blå Måne, Hos oss, Ridelius, GKF, Forum. Kulturklimatet var på topp, kommun och studieförbund ställde upp. Idag är stöden borta, statliga och regionala medel kanaliseras genom ”Samverkansmodellen” och går till länsmuseet, länsmusiken, länshemslöjden, länsteatern, viktiga funktioner för en regions kultur. Minst lika viktigt är det fria konstlivet, de professionella utövarna och de ännu okända förmågorna. Att de har en mylla att få näring ur, enkla platser att verka på, får ekonomiskt stöd till experiment.

Så kära politiker. Öppna Konstmuseet på nytt men se också till att det finns förutsättningar för de fria professionella kulturskaparna att leva på ön! Kanske dags att slå ihop utvecklingsmedlen för näringslivet med kulturbudgeten? Då kanske vi till slut får den befolkningsökning vi alla önskar. 

Nya Konstmuseet: Pop-up under fem dagar på Hästgatan i ”Gamla skoaffären”, bland besökarna utställande konstnärer, BACs chef Helena Selder och Konstmuseets Angelica Blomhage