Vernissage lördag 4 juli kl 14 Per Hammarström, Porslin, Skål och Korall

”Vi behöver mera färg! Utveckla glasyrerna!” Orden är Per Hammarströms, som på lördag den 4 juli  kl 14 öppnar en ny utställning i Körsbärsgårdens Konsthall. Hammarström är skulptören och keramikern, som nyligen flyttade till ön och som nu  presenterar sig med utställningen Porslin, Skål och Korall.

Färgerna är hisnande , de förstärker och tydliggör formen i det tunna benporslinet. Skålar, kannor och flakonger för oss på en resa in i fantasin,  märkliga former och färgkombinationer pockar för att ses och upplevas. Här möter storslagna skålar i tunnaste porslin, små ädelstenar i form av miniatyrflaskor med märkliga hattar som för tankarna till koraller i Söderhavet.

Kanske är det just detta vi behöver i den märkliga tid som vi nu vistas i. Små löften om något vi ännu inte sett, upplevt, något som finns där bortom horisonten, aningar om en ny värld.

Hammarström började sin bana som drejare på Gustavsberg, Stig Lindberg och Berndt Friberg var mästarna, det var en hård skola där bara den perfekta formen godkändes. Efter de bådas död på 80-talet flyttade han från Stockholm och kom så småningom att öppna Keramikens Hus i Strängnäs, en plats för konst och konsthantverk i vacker miljö som både rymde verkstad, utställningssalar och kafé. Nu är det Gotland som gäller, hustrun Marika är född på ön.

Utställningen pågår 4 – 30 juli alla dagar 11-17.

Övriga utställningar på Körsbärsgården är:

10/4-27/9  Eurydikes systrar – Pia Ingelse, Klara Kristalova,

                  Julia Peirone, Malin Petersson, Cajsa von Zeipel

10/4-27/9  Svart skog – Jennie Olofsson, Karl Melander

10/4-27/9  So sad to see You go – Mattias Käll

10/4-27/9   Kuriosakabinett – Gamla och nya ting från världens alla hörn

10/4-27/9   Björn E Evensen – Klarheten är det största mysteriet del II

Nya hus/installationer:

Ta ögonkontakt och håll samtalet i gång – Eva Marie Kothe

Human & Tree – Simka

Decollage – Pure Evil 

Hela säsongen ruminstallationer:

Tage Andersen  Barockt

Siri Carlén  Gläntan – ett rum för fantasi

Björn Erling Evensen  Konstnärens ateljé

Sadaharu Horio  Square Lights

Eva Lange  Vindarnas tempel

Lars Olof Loeld  Rum för samlad solnedgång

Kommande: 1/8-27/9     Marija Griniuk – utvald från Konstfacks slututställning

Sista dagarna för Karin Linds GOLDEN AGE

Nu är sista dagarna för utställningen GOLDEN AGE formad av konstnären Karin Lind i måleri och skulptur.

Karin Lind Golden Age

 Samtiden är ett inferno, en inre eld som rasar i rött och gyllene flammor. Svarta grankulpturer betraktar. GOLDEN AGE, innan allt liv tar slut? Hur kommer vår framtid att se ut?

Finns den alls?

Lind har inspirerats av förrenässans måleri på bladguld. I stället för guld målar hon på mässing som bearbetats för att ge olika skiftningar och djup. Motiven associerar till teaterscenens återspegling av det liv som vi lever och till de dödas landskap  som till exempel Böcklins Dödens ö.

Karin Lind Golden Age

Konsthallen har öppet alla dagar 11-17. På lördag är vernissage för Per Hammarström PORSLIN, SKÅL OCH KORALL Utställningen öppnar kl 14

Välkomna!

Per Hammarström

Nu är Körsbärsgården öppet varje dag 11-17, både kafé/bistro och Konsthall

Nu öppnar Körsbärsgårdens kafé/bistro för säsongen och Konsthall och Skulpturpark är likaså öppet varje dag 11-17. Mycket är annorlunda denna sommar.

Nu  beställs maten i lucka och hämtas i en annan. Regniga dagar sitter gästerna i orangeriet bland vinrankor och kivi, annars är borden som vanligt glest placerade i vår stora park.

Gian Mauro är vår kock, Helga och Emil svarar för allt bakat. Nya menyer i sommar. Vad sägs om:

Antipasto: Sardiska delikatesser

Burrata med prosiutto crudo

Bläckfiskcarpaccio

”Första rätt är förstås spagetti fast nu:

Penne al Ragu

Andra huvudrätt är:

Halstrad röding med friterad polenta och grillade grönsaker

Enbärsdoftande kycklingrullad med potatisriv, svart rissallad, rödlöksmarmelad

Och så massor av goda efterrätter och bakverk!

VÄLKOMNA

Äntligen tycker vi!

Ny meny för i sommar

Vi har låtit uppföra två nya paviljonger, i den ena nya verk av graffitikonstnären PURE EVIL från London och i den andra ljudande stora krukor med viktiga texter av Eva-Marie Kothe

En del nyheter i Skulpturgalleriet.

I Konsthallen visas 5 utställningar och några permanenta rum, en hel del nyheter i våra populära ”draglådor” exempelvis skisser till våra skulpturer av Klara Kristalova och en ny ”låda med skisser av Christoffer Totte Engvall.

Utställningarna just nu är

Björn Erling Evensen, Klarheten är det största mysteriet II (ni har väl sett den fantastiska dokumentären om konstnären som till i november ligger på SVT Play?)

So sad to see you go av Mattias Käll som handlar om all den mat som vi aningslöst slänger under ett år.

Eurydikes systrar som är en temautställning kring kvinnors kraft och förmåga att påverka, skapa förändring, gå samman ibland med livet som insats för att åstadkomma detta. Konstnärerna är Cajsa von Zeipel, Klara Kristalova, Malin Petersson, Pia Ingelse och Julia Peirone med fin dikt av poeten Ebba Lindquist, delvis handskriven direkt på vägg av Eva Jacobsson. Golden Age är en måleri-och skulpturutställning med Karin Lind som tillsammans med Simon Häggblom också visar en installation utomhus.

Svart Skog är en installation av glasblåsaren Jennie Olofsson och fotografen Kalle Melander, som tar avstamp i de nedbrunna öde skogarna i Hälsningland,

Vad gör vi egentligen med jorden vi ärvde? Det är detta som utställningarna handlar om.

Region Gotlands Kulturplan 2021-24 är ute på remiss

Här är Körsbärsgårdens tankar kring Gotlands Kulturplan för de kommande åren. Det är en öppen remiss, den som vill kan svara. Sista dag är 15 juni och utredningen finns på Region Gotlands hemsida

Sammanfattande bedömning:

Samtidigt med Kulturplanen går regionens Regionala utvecklingsstrategi (RUS) ut på remiss. RUS utgår från Agenda 2030 och Barnkonventionen och är enkel att följa. Agendan handlar också om kulturen, kanske skulle Regionen för tydlighets skull fortsatt på det spåret även för Kulturplanen.

Sammanfattningsvis kan sägas att Kulturplanen utgår från Visby, det är där allt sker också för de kommande åren. Regionens länsfunktioner finns där. Men de flesta konstnärerna, musikerna, teaterskådespelarna, filmproducerarna och hantverkarna bor på den gotländska landsbygden! Valet för dem är enkelt: landsbygden är billigare, där finns lugn och ro för att  skapa.

En stor del av Gotlands befolkning bor och vistas också på landsbygden. De har svårt att ta sig till Visby för de olika evenemangen, kulturdeltagandet är lågt. Det är när konsten kommer till socknarna som man är aktiv. Viktiga kulturaktörer har också valt att förlägga verksamheten just till landsbygden, filmen med institutioner som Bergmancenter, Bergmangårdarna och Film på Gotland på Fårö och Fårösund, konsten och hantverket på Storsudret med Körsbärsgårdens Konsthall och Skulpturpark, Museum Lars Jonsson, Stenmuseet och Bottarvegården, teatern med ett kluster runt Roma.

En stor del av Gotland är landsbygd. Om detta står ytterst litet i kulturplanen.

Konst på landsbygden

Tydliga behov redovisar öns olika aktörer inom kulturområdet. De är viktiga och måste tas med i det politiska arbetet för de kommande åren:

• Behov att tänka nytt och våga omfördela resurser: Region Gotland har som enda region valt att i ”Samverkansmodellen” med staten exkludera det fria professionella kulturlivet och i stället fokusera på de sk länsfunktionerna vilket inneburit att de professionella inte kan söka/få del av statligt stöd som andra län. Gotland går miste om åtskilliga sökbara miljoner till det fria kulturlivet. Syftet med statsbidraget är att nationella politiska mål ska uppfyllas, att skapa variation, förnyelse och nya kreativa lösningar. Professionell bild och form är en lika viktigt som länsfunktionerna teater, museum, bibliotek, film, hemslöjd, ( svensk författningssamling förordning 2010:2012)
• Behov av verksamhetsanpassade lokaler: ett öppet konstmuseum med rum för samtida konst av de gotländska professionella konstnärerna, ett kulturhus med plats för musik, teater, dans.
• Behov av ökad samverkan: länsfunktionerna har i uppdrag att samverka med de professionella i regionen. Några gör så men mellan flera är täta skott till de professionella konstutövarna.
• Behov av ökad verksamhet för ungdomar och unga vuxna: fritidsgårdar har lagts ned, den konstpedagogiska verksamheten likaså.
• Behov av förändring av kulturkonsulenternas roll och uppgifter

Kulturplanens inledning

Inledningstexten är dyster; var femte gotlänning  har litet samröre med andra, hälften av de äldre är ofrivilligt ensamma. Den psykiska ohälsan på ön är hög och ålderskurvan pekar upp för 65+ och ned gruppen 0-18. 

Dock sägs att Gotland ligger i topp i riket för tillväxt inom kulturella och kreativa näringar med 1000 aktiva företag (statistik Tillväxtverket.) Sådana siffror borde inte redovisas i en kulturplan, bland dessa kulturföretag ingår alla som tillverkar prylar, butiker som säljer kläder, all reklam, all media… Faktum är att tillväxten i exempelvis konstområdet är låg med ett fåtal unga, knappast någon inflyttning sker till ön, de flesta aktiva kom på 70- och 80-talen och är nu 70+. Orsaken sägs från konstnärshåll vara nedläggningen av Konstskolan som var en viktig faktor för det nya, kreativa.

Föreningslivet är aktivt med 250 föreningar varav flertalet hembygdsföreningar och bygdegårdsföreningar på landsbygden som fungerar som mötesplats i socknarna inte minst för födelsedagskalas, dop, bröllop och begravningar.

Kulturpolitiska mål

Kulturplanen tar upp Statens kulturråds prioriteringar för bidragsfördelning inom kultursamverkansmodellen:

”Målsättningen är att bidra till att regionala kulturverksamheter ökar tillgängligheten till kultur och skapar förutsättningar för ökad kvalitet och förnyelse. Prioriteringar inom verksamhetsbidraget ligger på följande strategiska områden

• Utveckling av den regionala infrastrukturen, etablera och stärka samverkansformer
• Utrymme ges till konst- och kulturområden med svag regional struktur
• insatser görs som leder till att fler invånare deltar i kulturlivet

I de statliga målen finns också ”att främja kvalitet och konstnärlig förnyelse”. Det målet bortser Regionen från genom att utesluta de fria professionella från Samverkansmodellen med staten. Utan möjlighet att ens söka medel från staten kan förnyelse inte ske. Konstnärer behöver en utkomst för att skapa, de lever inte på luft.

Barn och ungas rätt till kultur är ett annat mål. Fritidsgårdar och lokala bibliotek har lagts ned sedan förra kulturplanen, Skolorna på ön har svårt att få ekonomin att gå ihop för bussutflykter för kulturaktiviteter, ekonomin för ”Skapande skola” minskar. 

Barnkonventionen lyfts i RUS, barnen borde också ges en mer framträdande roll i Kulturplanen.

Fokusområden

Områdena är Social hållbarhet, Kulturskapandets villkor, och Kulturen som näring

1. Social hållbarhet

Kultur och hälsa, Planen vill öka kunskapen i området

Jämställdhet vill stödja detta med offentliga medel

Breddat deltagande Planen vill att det offentligt stödda utbudet görs mer tillgängligt

Barn och unga Planen anser att utbudet är gott inte minst genom skolan, särskilt genom Skapande skola när skolan söker sådant utbud. Länsmuseet har gratis entré för barn och ger ungdomsrabatt. Konstpedagog saknas och är ett önskemål.

Landsbygder och mötesplatser: Kulturplanen poängterar det viktiga arbete som görs på Folkhögskolorna i Hemse och Fårösund, särskilt när så många andra professionella utbildningar lagts ned t ex Konstskolan och Dansskolan. Den poängterar att bygdegårdar, församlingshem och lokala museer fungerar som lokala kulturhus och poängterar att bristen på kollektivtrafik gör att framför allt ungdom inte får tillgång till kulturen. Digitaliseringen inom kultursektorn med föreställningar på nätet ser planen som ett framsteg när landsbygden inte kan ta sig till tätorten.

Sammanfattningsvis är kulturen i dagsläget inte tillräckligt socialt hållbart. Viktigt här är att som Kulturplanen föreslår öka kunskap, bredda deltagande, jämnare könsfördelning, mer evenemang för barn och unga samt möjliga mötesplatser på landsbygderna. Digitala lösningar poängteras men den fysiska verkligheten, mötena, är viktigare!

2. Kulturskapandets villkor

Lokaler

Det behövs arenor för scen och bildkonst i Visby. Konstmuseet måste öppnas!

Kulturplanen vill utöka utbudet på samlingslokaler på landsbygden. För det måste det finnas ekonomi.

Lokaler behövs i Visby och på landsbygden. Öppna Konstmuseet på nytt, inför replokaler för fria professionella. Ge landsbygdens professionella möjlighet att söka medel ur Samverkansmodellen.

Försörjningsmöjlighet och arvoden

Regionen tillämpar rekommenderade MU-avtal för konst och branschernas arvodesrekommendationer. ( MU-avtalet måste följas av statliga institutioner. Principerna är vägledande för arrangörer som får statligt stöd. Gotland har valt att följa det statliga avtalet)

Välbehövligt för de konstnärligt utövande, eftersom länsmuseet säljer konst. Avtalet har också lett till en drastisk minskning av utställningar inom konstområdet..

Länsinstitutionerna ska stödja de professionella kulturaktörerna genom tillfälliga anställningar.  Det fungerar inte, medel saknas. Samarbetet med de fria professionella aktörerna på ön är litet.

Bättre försörjningsmöjligheter för konstnärligt verksamma måste skapas vid sidan av avtalet som per utställare är litet då ersättningen räknas efter antalet konstmuseibesökare.  Länsinstitutionerna måste samarbeta, de behöver se de fria professionella som resurser. Ev kan fria grupper disponera lokaler i t ex Konstmuseet och därmed även kunna sälja sin konst?

3 Kultur som näring

Kulturplanen redovisar siffror från Tillväxtverket och menar att de kreativa näringarna växer. Tillväxtverket definierar alla butiker som säljer kläder för kultur, alla småskalig tillverkning som kultur. Siffrorna är helt missvisande.

Besöksnäringen på Gotland är starkt beroende av kulturen för sitt varumärke: Världsarvet Visby, museerna, Ingmar Bergman, kyrkorna, Medeltidsveckan, samtidskonsten, tillsammans med naturen och kulturlandskapet är viktiga reseanläggningar. 12% av öns årsanställda får sin utkomst av besökarna. Gotlands besöksnäringsstrategi som antogs 2019 vill kvalitetshöja, kommersialisera och skapa ”intäktsgeneratorer inom kulturen. Det finns begränsningar, många av resmålen har inget ekonomiskt stöd för detta. Här vill Kulturplanen främja nätverk och stärka  besöksplatsernas ekonomi samt möjliggöra samverkan, något som varmt rekommenderas. Tilläggas bör att samverkan sker lokalt på landsbygden, även samverkan Fårö-Sundre, men samverkan med Visby och de stora regionalt stöttade institutionerna är mindre eller obefintligt. Här behövs påtryckning från politiker och tjänstemän!

Stärk samarbetet museum- näringsliv och fria professionella kulturskapare.

4 Verksamhetsområden

Kulturarvet

Det gotländska kulturarvet är en viktig besöksfaktor och länsmuseet gör ovärderliga insatser för att marknadsföra länsmuseets skatter och museigårdarna för såväl nationella som internationella besökare. Viktigt är också att inte glömma gotlänningarna, att inkludera dem. Kanske fokusera på verksamheter primärt för den lokala befolkningen under lågsäsong?

Påpekas bör världsarvet Visbys status och kraven som ställs enligt världsarvskonventionen. Det bör finnas med i planen!

 Världsarvskonventionens status och krav gäller i allt förändringsarbete i Visby

Scenkonsten

Inga kommentarer, bra beskrivning

Bildkonst

I beskrivningen anges att med Regional bildkonst avses Gotlands konstmuseum (nu stängt). Övriga aktörer enligt Kulturplanen är ” ett internationellt konstnärsresidens, en kollektivverkstad, ett konstnärsdrivet och ett antal privat drivna gallerier”.  Beskrivningen är felaktig.  Museum Lars Jonsson och Körsbärsgårdens Konsthall och Skulpturpark är inga gallerier och har fler besökare än museet. Konstnärsresidensen är flera t ex Bergmangårdarna på Fårö, Baltic Art Center, Körsbärsgården och i viss mån Tonsättarcentrum som driver gränsöverskridande konstnärliga projekt.

Uppfyll de nationella politiska målen och släpp in fri professionell konst i samverkansmodellen. Det offentliga stödet är otillräckligt, konstnärer i yngre åldrar bosätter sig inte längre på ön, förnyelsen blir allt mindre.

Öppna Konstmuseet alternativt bygg konsthall i Visby och öppna för samverkan med övriga aktörer på ön, även för andra konstnärliga yttringar. Utvidga ateljéstödet, förse de professionella med rep-lokaler. Öppna Konstskolan på nytt.

Slöjd, form och design. Arkitektur

Slöjden har stark tradition på ön med två konsulenter och länsmuseet som huvudman, medelåldern är hög. Form och design- frågorna drivs i huvudsak genom Föreningen Svensk Form.

Stärk Form och design och arkitekturområdet, utforma strategier, samverka!  

Bibliotek och läsfrämjande

Folkbibliotek har lagts ned sedan tidigare kulturplan i besparingssyften. Det har inte varit lyckat, biblioteken är oftast den viktigaste samlingsplatsen på landsbygden, även för de skolor som saknar skolbibliotek.

Litteraturen som konstform behöver synliggöras och stödjas. Här har Region Gotland en lång väg att gå men viljan och intresset är stort på länsbiblioteket.

Vid författaraftnar ska utövaren arvoderas, något som inte praktiseras på Gotland för de på ön bosatta. Här bör samma regler gälla som för övriga landet.

Film och rörlig bild

Området tycks fungera väl på ön med många aktörer som samverkar med varandra och där tillväxten är god och där barn och ungas intressen tillgodoses. Film är attraktivt!

Konsulenterna

Konsulentverksamheten har fungerat dåligt, uppdragen har varit otydliga, konsulenterna är många (inte alltid heltidstjänster), deras huvudmän har ibland hindrat dem att samverka.

Förslag från de fria professionella konstutövarna har varit ett mindre antal konsulenter med bredare kompetens, att de placeras tillsammans i Kultur-rum i Visby och att de har Region Gotland som huvudman. Uppdragen bör definieras så att de bättre överensstämmer med övriga landets.

Samverkan mellan konsulenterna, de måste arbeta gränsöverskridande mellan konstarterna och närmare de professionella utövarna samt ha en gemensam huvudman som ej är en länsinstitution.

5 Framtagande och genomförande av kulturplanen

   förordningar, lagar och regionala måldokument

Samverkan

Samverkan mellan fria professionella kulturutövare sker idag genom att regionen har särskilda träffar med dessa, något som lett till att grupperna har nära varandra på många plan. Kultur-rum är en fantastisk plats där mycket samverkan sker. Problemet är länsinstitutionerna och de professionella, som från institutionerna ses som konkurrenter om deras medel. Enkelt vore att följa statens bidragsgivning och inkludera Fria professionella i samverkansmodellen och därmed låta dessa samspela med institutionerna på mera ekonomiskt lika villkor.

Ekonomi

Gotlands regionala kulturutgifter per invånare hör till de högsta i landet. Statistiken är missvisande eftersom Gotland räknar in ”landstingsbudgeten ” vilket i andra regioner hålls åtskilt. Utöver Kultursamverkansmodellen räknas även stödet till Gotlands kyrkors restaureringar, de tre statliga internationella residensen (BAC, Översättarcentrum och Tonsättarcentrum), Gotlands kulturskolas musikutbildning, de statliga medlen till Skapande skola in samt bidragen till folkbildningen och folkhögskolorna.

I själva verket hamnar de kommunala kulturutgifterna betydligt under riksgenomsnittet.  Endast 1,4 procent av regionens budget går till kulturverksamheter. Det är dags att höja anslaget till kulturen. Den är en del av såväl näringslivet som besöksnäringen och bör ha del i dessas resurser.