Archive for the ‘Uncategorized’ Category

h1

Adventsöppet på Körsbärsgården lörd-söndag 12-16

november 23, 2019
Adventstid

1, 3 och 4 advent öppnar vi med omhängning i salarna och fina julpresenter i alla prisklasser i Livias Hus . Vi bjuder på kaffe, glögg och pepparkakor 12-16 lördag-söndag.

Stängt dock 2 advent (7.och 8 december) då vi antar att ”alla ”tar del av julmarknaden i Vamlingbo bygdegård eller deltar i Medeltida jul i Visby.

Sundre kyrka i adventstid

Vi visar en unik Björn Erling Evensen från tidigt nittiotal, målad på presenning och hela 7 meter hög och flera andra av hans äldre verk.

I Livias Hus, ”Kuriosakabinettet”, finns små keramiska ting av idag, Mingtallrikar och blåmönstrade tallrikar tillverkade för Sverige och fraktade från Kina av Ostindiska kompaniet under 1700-talet, eller vackra smycken från 1700 till idag… Återbruk gäller!

Smycken Kuriosakabinettet

Vi har under året införskaffat några nya målningar till vår permanenta samling och en fantastisk skulptur av Cajsa von Zeipel.. Tre stora ”Decollage” från Londons Underground, PURE EVIL när han är som bäst.

Vad döljer sig i lådan?
Pure Evil med ”Decollage

Än prunkar trädgården med alla kålsorter, rödkål, svartkål, grönkål, brysselkål, broccoli.. med ringblommor, sammetsblomster och en och annan dahlia…

Årets sista dahlia

Väl mött i adventshelgerna!

h1

Att bygga sönder ett världsarv. Den gyllene kalven Visby och jakten på pengar

november 12, 2019

 ”Tyck till om världsarvet”, uppmanade Region Gotland boende och fastighetsägare i Visby innanför murarna i våras. 557 följde uppmaningen som publicerades i dagarna.

Hela 98% anser att bevarandet är viktigt.  Att offentliga och privata aktörer agerar för kortsiktigt och att staden håller på att byggas sönder.

Man oroas över att staden inte bevaras tillräckligt väl, att det byggs för mycket, att boningshusen omvandlas till hotell och lägenhetshotell och att butikerna blir till restauranger. Visby gröps ur invändigt och blir kulisser för turismen.

Var tar den levande innerstaden vägen, de som bor, arbetar, nyttjar året om?

Staden ”överanvänds av turismen”, är något som återkommer, fastigheterna köps upp av ett fåtal aktörer som jagar pengar och har stora förväntningar på insatt kapital. Och byggnadsnämnden följer kapitalet, går emot sin egen kulturmiljöplan.

Det är hårda omdömen av de som intervjuats. Men kommer utredningen att få genomslag, kommer den att påverka ledamöterna i Byggnadsnämnden?

Media har de sista dagarna utförliga beskrivningar av vad som faktiskt för sker. I GA 9/11 presenteras innerstadens kanske störste fastighetsägare Roy Abd-El Ahad framför en av sina fastigheter vid Södertorg, som han vill riva för att bygga nytt. Regionen har hitintills krävt en oberoende statusbesiktning och hållfasthetsberäkning. Det struntar ägaren i, istället har han låtit riva interiören och ta ur fönster och dörrar. ”Jag vill ju riva” säger han. Problemet är att huset har (hade) stora kulturhistoriska värden. Byggnadsnämndens dilemma är nu huruvida man ska belöna ägaren och ge honom hans eftertraktade bygglov för att han brustit i underhåll, eller ska man våga vidta tvångsåtgärder?

När det gäller en annan av Abd-El Ahads fastigheter är redan rivningslov beviljat. Idag väntar den stora gropen vid Smitten backe, omgivet av medeltida farmannahus, 1700-talsbebyggelse och Sankta Karins ruin i fonden, på maximal förtätning i form av en flervånig restaurang i glas och betong.

”Tonläget hårdnar” står att läsa i GA 11/11. ”Allt ska maxas,  att utveckla fastigheter har blivit lika med att riva och bygga nytt”. De nya fastighetsägarna nöjer sig inte med det som är. De vill nyttja all mark, bygga gårdshus och fylla vindar med extra rum för lägenhetshotell. Och BN fortsätter att gå deras intressen.

Staden innanför muren behöver sina beskyddare, tycker man idag på ledarplats (GA). Visbyborna har faktiskt intresse av att politikerna håller emot rovdriften.

Vad blir kvar av Sveriges enda världsarvsstad? En turistkuliss av pittoreska fasader bland nybyggda hotell, restauranger och lägenhetshotell? Levande? För vem?

h1

Lokal utvecklingsplan för Storsudret – eller vad gör ni på vintern?

november 7, 2019

” Vad gör ni på Gotland om vintern”, är en vanlig fråga, som vi som tar hand om semesterfirande gäster, ofta får. Eller ”Kan man verkligen bo här hela året?”

Jag skulle ha svårt att bo någon annan stans än på Gotland. Nu efter  17 år i Sundre (efter att ha prövat på Visby i 23 år) har jag svårt att tänka mig att det finns en bättre plats än här.

Vad vi gör? Jobbar som de flesta andra. På kvällarna ses vi: ibland på kalas, ibland sockenkaffe som i Sundre i söndags med föredrag om vår äldsta historia eller så diskuterar vi gemensamma frågor som lokal utveckling och hållbarhet. Som igår i Burgsvik.

LUP med 40 Storsudretbor och Eva Nypelius, vår regionstyrelseordförande

Hur ska Storsudret se ut 2040? Det var det som mötet handlade om. Lokal utvecklingsplan för Storsudret. Hur vill vi att framtiden ska vara 2040?

Malena Bendelin landsbygdsstrateg från Region Gotland tillsammans med Hoburgs Närings- och Intresseförening och LRF bjöd in, drygt 40 kom. Förslagen var många, de flesta realistiska, bra, och ett och annat roliga. En helkväll som varade från 17-22. Närvarande var också Eva Nypelius, vår regionstyrelseordförande. Fint att ha henne med ,och att hon lyssnade på vad vi vill, vartåt vi strävar, våra visioner, vi som bor allra längsta bort från Visby.

Visioner på Storsudret

Av regionen  kräver vi bibehållen service, dvs skolan, äldreomsorgen, biblioteket, räddningstjänsten. Vårdcentralen på Hemse. Det är förutsättningen för att vi ska kunna leva och bo här. För att kunna växa. Vi önskar bättre kollektivtrafik (idag finns ingen buss till Sundre, få bussar per dag till Visby från Burgsvik. Vi önskar att regionen löser vatten-och avloppsfrågan för hela ön.

Här finns idag MÅNGA företag, ett livaktigt föreningsliv (vi räknade upp trettiotalet olika föreningar och sammanslutningar). Kultur och natur ger stora upplevelser, bygden har ett livaktigt kulturliv med stor kreativitet både när det gäller livsstil och företagande. Vi har nära till varann, stor gemenskap, är vana att fixa saker tillsammans.  Utvecklingen klarar vi här, vi planerar för att bli dubbelt så många boende, dubbelt så många barn, dubbelt så många besökare. Men då behövs den kommunala basen.

Ideerna under gårdagen var många! Nu återstår att formulera dem på papper och försöka följa planen med sikte på de kommande tjugo åren! Nästa träff blir i januari. Under tiden diskuterar vi huvudfrågorna i mindre grupper. Jag valdes att ta hand om TURISM. Så hör av er om tankar och ideer. Vill ordna en träff hos oss i december. Återkommer om dag.

Ännu dröjer sig gässflockar kvar även om många rest söderut. Trädgården är full av olika slags kål och höstblommor. Vackert! Jag kommer att ägna någon timme om dagen åt att klippa ner växterna. Säkert håller jag på till jul…

Körsbärsgården i novemberljus
h1

Behövs kulturen på Gotland?

oktober 26, 2019

Gotlands Museum riskerar att stå utan byggnadsantikvarier vid årsskiftet. Alla fem har sagt upp sig. Det är en av lokaltidningarnas huvudrubrik i dagens tidning.

Museichefen beklagar och förklarar med att byggnadsvården till stor del är uppdragsfinansierad, att verksamheten måste generarea vinst och att marknaden hårdnat, museet får färre uppdrag.

Region Gotland går med förlust, i dagarna planeras för kommande budget, samtidigt görs översyn av Regionens kulturplan. Något utrymme för mer pengar är det inte fråga om. I senaste kulturplanen lades Kulturnämnden ned, kulturförvaltningens personal minskades kraftigt. Vad händer denna gång? Även Stadsarkitekten och hans medarbetare tycks vara i farozonen enligt media.

Även biblioteken, en annan viktig del av kulturen på ön, saknar pengar. Arga insändare klagar på att regionens nya chefer saknar insikt och kunskap om de områden de är satta att förvalta. Att de nya cheferna primärt är ekonomer med uppdrag att genomföra besparingar. Med större förståelse för exploatörernas intressen än de ämnesområden de har att värna om, förvalta för kommande släkten.

Detta händer på en ö som till stora delar levar på besöksnäringen och där kulturen står i centrum. När Gotland marknadsförs är det Världsarvet Visby, all medeltida bebyggelse med farmannagårdar, 92 medeltidskyrkor, vikingaskatter, hav och välbetade strandängar  konst, hantverk och design som gäller. Men för att ta hand om denna skatt, förvalta, vårda -för det finns inga pengar.

Idag bommas fastigheter i Visby igen, fastighetsägarna väntar på rivningstillstånd för att bygga nytt, tjäna mer på sina fastigheter. Regionens sparar in på kompetensen, på dem som har kunskap att ta hand om, föra Gotlands kulturarv vidare. Snart finns inga röster kvar som kan stå emot exploateringskrafterna, värna om historien, ge röst åt framtida generationers miljö.

Vi behöver en Greta Thunberg som demonstrerar för att rädda vår kultur!

Barn, som de som häromsistens inledde Tillväxt Gotlands Företagardag och uppmanade regionen att rätta sig efter de globala målen. Flera  handlar just om konst och kultur: vår byggda miljö, mångfalden i naturen, vårt välbefinnande, främjande om inkluderande samhällen.

Politikernas vilja må vara god. Men den goda viljan måste nå ut i organisationen, här behövs kunskap och kompetens inte i första hand experter på ekonomi och besparingar. I annat fall har vi ingen kultur kvar på ön.

Cajsa von Zeipel med sitt senaste verk av en ung demonstrant, för rätten att vara queer, för rätten att leva i hållbar miljö, för rätten att leva fri
h1

Konst i London och i Stockholm

oktober 11, 2019

Vi vänder blad, 2020 står för dörren och vi har massor av spännande idéer inför den nya säsongen!

Efter helgen sista två utställningsdagar packade vi ihop, återbördade till konstnärerna och for till London och Frieze. Det blev fyra givande dagar i soligt sensommarväder!

Frieze Masters är en blandning av antika ting och väletablerade samtidskonstnärer. Som vanligt hade Axel Vervoordt den mest inspirerande montern med spännande verk av Gutaimästarna, Masatoshi Masanobu och Tsuyoshi Maekawa koreanen Yun Hyong-keun som han visade på Palazzo Fortuny under årets Biennale i Venedig,  och en väldigt fin Gunther Uecker (Zero-gruppen).

Tsuyoshi Maekawa

Cy Twombly fanns där, liksom Alberto Burri och en fantastisk monter (Gio Marconis) fylld av en annan favorit, Louise Nevelson, som nyligen i liten utställning kunde ses på Moderna i Stockholm. Och så allt det där andra, en blandning av antika skulpturer, tre intakta elefantfågelägg från 1600-talets Madagaskar, ett fragment från Genesis 4:1-23 från den tidigast kända bibeln på hebreiska och på  sex polerade stenyxor från skandinavisk Neoliticum (3000 -2000 f Kr).

Cy Twombly
Alberto Burri
Louise Nevelson

På Frieze London påföljande dag var salarna betydligt stökigare, glammigare och förstås väldigt roliga! Mest slående var fokus på miljön, hållbarhetsfrågorna, de ungas revolt. Här fanns inte tillstymmelse till förra årets plastbestick och glas vid matställena. ”Spar din papperskopp, då får du gratis kaffe nästa gång”, var mottot!

Mycket av det vi såg under kommande utställningar handlade om detta, om de unga rebellernas intåg. Greta Thunbergs lilla bok fanns överallt till försäljning!

Ida Ekblad, lovande ung norsk konstnär har vi mött tidigare år här, också Mamma Andersson, Klara Kristalova och Jockum Nordström från Sverige  fanns med, här representerade av internationella gallerier.  Oscar Murillo på David Zwirner var en tydlig representant för det som gäller idag, mycket måleri i  starka färger, eller El Anatsui (Jack Shainman Gallery) föregångaren till återvinning i konsten och i hans fall är det urklipp från konserver och kapsyler, Europas sopor dumpade i Ghana, som gäller. Videos lyser nästan helt med sin frånvaro nu.

Oscar Murillo

”Buy Art from living Artists, the dead ones don´t need the money”, löd budskapet.

Vi gick vidare till de ännu yngre, Moniker Art Fair som flyttade från Shoreditch till mer etablerade marker vid King´s Road. Här fanns förstås förra årets stora stjärna på Körsbärsgården, gatukonstnären Pure Evil med jättelika ”décollage”, sönderrivna affischer med Street Art och tags. Vi vill ha! Mycket på Moniker handlade om miljöförstöring och om Brexit, om hur barnen och de unga slåss för rättvisa, mot demonerna (vi vuxna) som inget ser, inget förstår. Alice i Underlandet ligger bortglömd på lekplatsen, vi vuxna har skapat mardrömmar ofantligt mycket större.

Pure Evil

Spännande  är att följa konstnärskap i riktigt stora utställningar. På Royal Accademy har vi genom åren kunnat följa samtida konstnärskap som Ai Wei-Wei, Gerhard Richter och Anish Kapoor. Nu var det Anton Gormley som intog hela paradvåningen.  

Anton Gormley

På väg till och från London mellanlandade vi i Stockholm och såg två verkligt spännande utställningar, Andrehn-Schiptjenko visar just nu ”vår” Cajsa von Zeipel (återkommer om henne) och Magnus Karlsson Gallery har disponerat tre av de stora salarna på Konstakademin och visar Sara Vide-Ericson. Båda unga, oerhört egensinniga, starka. Gå och se!

Cajsa von Zeipel
Cajsa von Zeipel
Sara Vide Ericson
h1

Storsudret och klimatet

september 29, 2019

I fredags var klimatdemonstration också i Burgsvik. Nu har vi ju sett ungdomar i hela världen tillsammans med vuxna demonstrera för att politikerna ska lyssna på forskarna i klimatfrågan, och i Burgsvik var samma uppslutning. Ett sjuttiotal hade samlats på biblioteket kl 12 på initiativ av ”Gretas Gamlingar”, alla barn i klasserna 1-3 här i Öja var där, liksom vi som var föräldrar, morföräldrar, sympatisörer.

Biblioteket i Burgsvik. Demonstration för klimatet

Jan Larsson berättade konkret om det som händer på jorden när klimatet blir varmare.

Jan Larsson om klimatfakta

Så utsågs några klimatinspiratörer på Storsudret. Och Jon och jag var bland dem.

Jätteroligt och överväldigande!

Idag är sista dagen som Konsthall, Kafé/bistro och trädgård är öppet för alla. Men givetvis fortsätter vi på annat sätt, än kommer grupper hit, verksamheten i Barnens Konstverkstad är igång i skolorna söder om Visby. Pedagogen Nanna flänger och far!

Körsbärsgårdens trädgård 29 sept

I advent öppnar vi som vanligt med litet nytt!

Passa på att besöka oss idag! Eller så ses vi till första advent…

Akiko Horio en av de första i Gutai-rörelsen i Japan
h1

GUTAI både på Moderna Museet och Körsbärsgården i Sundre

september 22, 2019

Moderna Museet i Stockholm visar konst från Japan. Det är Atsuko Tanaka (1932.2005) som under åren 1955-65 ingick i GUTAI-gruppen och då skapade sin elektriska dräkt som nu ingår i utställningen.

Men, ni som bor på Gotland och inte har möjlighet att se denna spännande efterkrigsgrupp på Moderna Museet bör passa på att se enastående konst från GUTAI på Gotland! Det är Sadaharu Horio och Akiko Horio som för närvarande ställer ut i Körsbärsgårdens Konsthall!

Horio tillsammans med konstnärskollektivet KUKI från Japan har dessutom permanenta verk i Skulpturgalleriet och ett av rummen i Konsthallen.

Utställningen varar ännu en vecka, 29 september är sista dagen. Välkomna!

GUTAI (med kroppen som redskap) grundades av Jiro Yoshihara i Osaka 1954 och var den första radikala konstnärsgruppen i Japan efter kriget. De arbetade alla i gränslandet mellan måleri, happenings och performace. I gruppen ingick konstnärerna Kazuo Shirgaga, Takasada Matsutami, Saburo Murakami, Shozo Shimamoto och paret Horio.

Osaka 2018. I Sadaharu Horios ateljé med Akiko Horio

 

När den franske kritikern Michel Tapié upptäckte Gutai fick gruppen genomslag både i Europa och i USA. Många konstnärer reste till Japan för att på plats lära och se deras verk. Jackson Pollock var en av dem som tog avgörande intryck. Idag är GUTAI ett begrepp i konstvärlden med viktiga utställningar runt om i världen, till exempel den på Guggenheim i New York för några år sedan och nu utställningen med Tanaka i Stockholm.