Posts Tagged ‘El Anatsui’

h1

Konst i London och i Stockholm

oktober 11, 2019

Vi vänder blad, 2020 står för dörren och vi har massor av spännande idéer inför den nya säsongen!

Efter helgen sista två utställningsdagar packade vi ihop, återbördade till konstnärerna och for till London och Frieze. Det blev fyra givande dagar i soligt sensommarväder!

Frieze Masters är en blandning av antika ting och väletablerade samtidskonstnärer. Som vanligt hade Axel Vervoordt den mest inspirerande montern med spännande verk av Gutaimästarna, Masatoshi Masanobu och Tsuyoshi Maekawa koreanen Yun Hyong-keun som han visade på Palazzo Fortuny under årets Biennale i Venedig,  och en väldigt fin Gunther Uecker (Zero-gruppen).

Tsuyoshi Maekawa

Cy Twombly fanns där, liksom Alberto Burri och en fantastisk monter (Gio Marconis) fylld av en annan favorit, Louise Nevelson, som nyligen i liten utställning kunde ses på Moderna i Stockholm. Och så allt det där andra, en blandning av antika skulpturer, tre intakta elefantfågelägg från 1600-talets Madagaskar, ett fragment från Genesis 4:1-23 från den tidigast kända bibeln på hebreiska och på  sex polerade stenyxor från skandinavisk Neoliticum (3000 -2000 f Kr).

Cy Twombly
Alberto Burri
Louise Nevelson

På Frieze London påföljande dag var salarna betydligt stökigare, glammigare och förstås väldigt roliga! Mest slående var fokus på miljön, hållbarhetsfrågorna, de ungas revolt. Här fanns inte tillstymmelse till förra årets plastbestick och glas vid matställena. ”Spar din papperskopp, då får du gratis kaffe nästa gång”, var mottot!

Mycket av det vi såg under kommande utställningar handlade om detta, om de unga rebellernas intåg. Greta Thunbergs lilla bok fanns överallt till försäljning!

Ida Ekblad, lovande ung norsk konstnär har vi mött tidigare år här, också Mamma Andersson, Klara Kristalova och Jockum Nordström från Sverige  fanns med, här representerade av internationella gallerier.  Oscar Murillo på David Zwirner var en tydlig representant för det som gäller idag, mycket måleri i  starka färger, eller El Anatsui (Jack Shainman Gallery) föregångaren till återvinning i konsten och i hans fall är det urklipp från konserver och kapsyler, Europas sopor dumpade i Ghana, som gäller. Videos lyser nästan helt med sin frånvaro nu.

Oscar Murillo

”Buy Art from living Artists, the dead ones don´t need the money”, löd budskapet.

Vi gick vidare till de ännu yngre, Moniker Art Fair som flyttade från Shoreditch till mer etablerade marker vid King´s Road. Här fanns förstås förra årets stora stjärna på Körsbärsgården, gatukonstnären Pure Evil med jättelika ”décollage”, sönderrivna affischer med Street Art och tags. Vi vill ha! Mycket på Moniker handlade om miljöförstöring och om Brexit, om hur barnen och de unga slåss för rättvisa, mot demonerna (vi vuxna) som inget ser, inget förstår. Alice i Underlandet ligger bortglömd på lekplatsen, vi vuxna har skapat mardrömmar ofantligt mycket större.

Pure Evil

Spännande  är att följa konstnärskap i riktigt stora utställningar. På Royal Accademy har vi genom åren kunnat följa samtida konstnärskap som Ai Wei-Wei, Gerhard Richter och Anish Kapoor. Nu var det Anton Gormley som intog hela paradvåningen.  

Anton Gormley

På väg till och från London mellanlandade vi i Stockholm och såg två verkligt spännande utställningar, Andrehn-Schiptjenko visar just nu ”vår” Cajsa von Zeipel (återkommer om henne) och Magnus Karlsson Gallery har disponerat tre av de stora salarna på Konstakademin och visar Sara Vide-Ericson. Båda unga, oerhört egensinniga, starka. Gå och se!

Cajsa von Zeipel
Cajsa von Zeipel
Sara Vide Ericson
h1

Konst i New York november-december

december 9, 2014

För tre år sedan fick Jon en USA-resa i födelsedagspresent. Året därpå fylldes kassan på, i år likaså. Vi tycker inte vi haft tid att resa på en längre tur. Nu i november blev resan av. Vi har varit borta i 17 dagar!

New York var första anhalten, vi bodde på Morgan hotel intill Morgan Library i fem dagar. Vänner hade tipsat om MoMa:s Matisseutställning, stor! Temat är hans collage. Väldigt spännande att se hur collagen faktiskt klippts ut från att han först målat akvarellfärg på stora papper. Det ger dem en särskild lyster. Några fina filmer om Matisse och hans arbetsteknik fanns också med.Matisse

Gallerierna nere i Chelsea är ett måste. De blir mer och mer ”museala”, med oerhört stora påkostade utställningar, t ex en STOR, fantastisk Picassoutställning på Gagosian med många inlån. Även där filmer från tiden. En stor katalog finns också. På nästa Gagosian var en lika påkostad utställning med den japanske konstnären Takashi Murakami, In the land of the dead. Stepping on the tail of a rainbow. Murakamis bildvärld, en blandning av abstrakt expressionism, science fiction, manga och buddhistisk- och shinto-religion ger sig i kast med naturkatastrofer och jordbävningar och försöker genom religionen förklara, skapa ursprungsberättelser som följer några slags naturlagar. I lokalens mitt ett forntida återuppbyggt tempel med sina målade väggar (det lär ha tagit ett tjugotal personer som jobbat i skift 24 timmar om dygnet i mer än en månad att återuppbygga själva templet.) Samtidigt så viktigt att templet fanns där, det förklarade hela Murakamis bildvärld.murakami 2

Vi såg Richard Serra, Louise Bourgois, Frank Stella, David Hockney, Martin Puryear och många fler på det här sättet, promenerade på nya Highline, parken som förr var järnvägsspår och som går uppe i luften ovan gallerierna inbäddat i grönska med vilstolar, sittplatser, fikabord J i New ym i New Y(fast allt var för kallt för sånt, minusgrader och blåst hela tiden vi var där)

På två gallerier visades afrikanen El Anatsui, som vi hoppas få hit så småningom. Hans jättelika ”vävar” av kapsyler, konservlock m m har vi sett tidigare, på Biennalen i Venedig. Vi har nu talat med hans agent och får se hur vi lyckas…El Anatsuiel Anatusui 2

Kanske den bästa utställningen av dem alla var temautställningen, Countdown to tomorrow om tyska ”Zero”-gruppen på Guggenheimmuseet. Hela huset ägnades dessa konstnärer, ett fyrtiotal som Uecker, , Otto Piene, Lucio Fontana, Jean Tinguely, Jef Verheyen, Manzoni, Castellani, Heinz Mack. Verken var från tiden efter andra världskriget, 50- och 60-tal. Även har en hel del filmer som visade konstnärerna i arbete. Det är en helt enastående samling av tidens viktigaste abstrakta konstnärer, förklarande om tiden, gripande. (Man kan titta på utställningen på Guggenheims hemsida)

En liten porträttutställning om den österrikiske konstnären Egon Schiele var på Neue Galleri intill Metropolitan. Expressionistiska, dramatiska med knytning till första världskriget. (Det var för övrigt hans självporträtt som var omslaget till Louisianas stora självporträttutställning härom året).

På New 235 Bowery, (ritat av arkitekterna Sejima + Nishizawa/SANAA var en utställning av Chris Ofeli, på Morgan Library en helt fantastisk utställning med Cy Twombly (där kan man äta god lunch till levande klassisk musik)

Vi passade förstås på att träffa vänner och gå på teater/musikevenemang. Även gotländskan Gunilla de Montague, bördig från Martebo, som bott i New York större delen av sitt liv…

Fortsatt rapportering följer

h1

Ett svart får med guldhorn i formaldehyd, det är TEFAF 2014

mars 19, 2014

 

Helga och jag reste på vår årliga inspirationsresa till Maastricht i Holland där världens kanske viktigaste och största antik- och konstmässa äger rum med början 12 mars och tio dagar framöver. Den är viktig för oss, vi ser så mycket som vi aldrig har möjlighet till annars i vår dagliga verksamhet, vi träffar viktiga personer för Körsbärsgårdens räkning. Och vi får idéer!

Varje år är också ett seminarium. Nu handlade det om Vintage inom möbler. Där var Norden väl representerat till skillnad från mässan i övrigt. Och vilka priser! 450 000 för en omklädd fåtölj av Uno Åhrén som var med på utställningen i Paris 1925. Eller ett par tre miljoner för en speciell dansk möbel…

De flesta utställare som handlar med möbler formger hus runt om i världen, möblerar dem och presenterar i magasinet AD. Så är möblernas lycka gjord. Jag upptäckte några Axel Einar Hjort som gått den vägen…

Annars var det glest med den svenska konsten, några Zorn och Carl Larsson, en Sager-Nelson och en Ernst Josephson. Inget av det nutida. Så i ett internationellt perspektiv kanske man inte ska ta hela sparkapitalet och satsa på ”det svenske”..

Så var förstås Axel Vervoordts monter något för sig.  I år fanns här ett magnifikt vändbart bibliotek från 50-talet gjort av den italienska arkitektfirman BBPR från Milano. Bibliotekshyllorna är byggda för att visa konst, här samsas arkeologiska förhistoriska fynd från platser runt hela världen tillsammans med japanska Gutai-målare som Kazuo Shiraga, Sadaharu Horio, Norio Imai och Tsuyoshi Maekawa och Arte Povera-konstnärer som Burri och Lucio Fontana samt Ida Barbarigo och Antoni Tapies. På en vägg hänger en väv av hoplödda lock från aluminiumburkar tillverkade av den afrikanske artisten El Anatsui, ett collage av kasserade minnen, kallar han arbetsmetoden, tillsammans med en svart skulptur i tyg och plast av den nu hos oss aktuelle japanske konstnären Sadaharu Horio (utställningen på Körsbärsgården startar 21 juni)Axels monter

Vi inser att konstmarknaden blir allt viktigare i världens ekonomier. USA är ännu ledande, följt av Kina och Europa. Och det är framför allt nutida konst som värderas högst. Samlare bevakar mässor och evenemang och på många håll byggs nya muséer för allmänheten. Sverige har under senare år sett flera privata öppnas, Artipelag, Sven-Harrys, Magasin 3 och Fotografiska, alla i Stockholm. Av världens alla samlare av nutidskonst finns faktiskt för närvarande hela 2 % i Sverige.

Konst- och antikmarknaden genererar stora ekonomiska flöden i vid försäljning och köp, den är arbetsintensiv (2,5 miljoner jobbade i branschen 2013) och den stimulerar turistnäringen. Platser där konst och antikviteter är i fokus lockar folk att flytta dit.

Roligaste montern var Tommaso Brothers Fine Art som visade klassisk skulptur men också verk av Damien Hirst! Den ena brodern Dino hade varit klasskamrat med Damien, de växte upp i Leeds.

Det påminner oss om att all konst en gång börjat som nutidskonst” , sade Damien som bland marmorskulpturer från renässans och barock flyttat in med ett naturligt svart får med förgyllda horn i en glasbox fylld med formaldehyd. På ett podium intill dansade två försilvrade kalvskelett kind mot kind. Priset för det svarta fåret? Cirka 25 miljoner kronor.

Om jag hade pengar… Hade jag nog köpt en akvarell av Emil Nolde att ha i mitt arbetsrum. Kanske en hästskulptur av Marino Marini till Skulpturparken. Eller en samling romerska och grekiska skulpturhuvuden som hört till en regissör i Beverly Hills. Och några japaner hos Vervoordt…Tsuyoshi MaekawaMaekawa ar själv på platsromerska och grekiska huvuden